Fråga eller inte fråga, det är frågan...
Jag har försökt börja skriva i den här bloggen i flera dagar nu...jag vet bara aldrig vad jag ska skriva.
Jag har så mkt jag vill skriva, men jag vet inte hur personlig man kan vara på en sådan här sida? Jag vill ju vara personlig, och jag vill ju att folk ska läsa, men hur ska jag kunna vara personlig utan att avslöja för mkt? Jag vet faktiskt inte... Antar att jag får klura lite på det där.
Det har varit en seg dag idag, rep i förmiddags och sedan slötittande på film och sushi till middag...festen igår tog hårt. Inte bakfull, men däremot trött som ett as!
Jag är förvirrad, som att det vore ngt nytt... Jag vet inte vad jag vill eller vad jag ska göra, känns som vanligt som att jag inte har någon strategi eller struktur. Inte alls faktiskt, vad det än gäller.
Jag borde gå och lägga mig och sova tror jag, trött efter gårdagens nattliga äventyr som dock blev väldigt trevliga tillslut...
Imorgon är det nya tag. Igen. Som varje dag... Och som det aldrig blir, trots att jag lovar och lovar och lovar... När ska det ta slut?
Och som grädde på moset undrar jag om jag ska våga fråga om hon den vackraste av alla vill ta en fika... I vänskapligt syfte, förstås, men ändå en fika. Hon försvinner från mig snart, och jag vill inte det. Den högsta längtan och största inspirationen någonsin.
Jag hoppas att hennes ord hon sa nu i veckan var äkta, annars blir jag verkligen ledsen.
Hon kanske inte ens vill ta en vänskaplig fika? Jag vet inte...
Jag ska fråga... Eller ska jag det? Min anledning till att fråga kanske inte ens kommer fungera, det vet jag inte. Det vet jag snart.
Jag är patetisk, jag vet. Men kärlek gör en patetisk, så det får vara tillåtet!
Godnatt!
Kommentarer
Trackback