Tröttisdag med bakfylledrag...
Det blev ganska sent igår. Jag och M satt hemma hos henne och pimplade vin och blev fulla på hur lite som helst och sedan bar det av mot favoritstället. Det var verkligen helt underbart mysigt att umgås med M på det sättet, bara hon och jag. Trots att vi känt varandra sedan vi var små skolflickor i grundskolan så har vi inte riktigt umgåtts på tu man hand på det sättet, iallafall inte under de "vuxna" åren av våra liv. Och trots att ingenting blev så som det skulle igår och desperationen växte sig allt starkare vart efter promillehalten i blodet steg så var det endå en trevlig kväll. Vi pratade, vi drack, vi skrattade. Dock dök mitt fylle-alterego Agneta upp frampå småtimmarna och senare byttes Agneta ut mot Anita som är den värsta fyllekajan jag bär inom mig. Anita somnade på spårvagnen, missade att gå av, hamnade i Bergsjön och fick stå och frysa som en idiot vid Aprilgatan innan jag insåg att jag kunde ta första bästa vagn, åka till slutstaionen, vända med vagnen och sedan åka tillbaka för att tillslut komma hem... Fy fan vad arg, blöt, trött och kall jag var!
Troligtvis var jag väldigt dum i huvudet igår på fyllan, skickade sms som jag inte borde ha skickat både till T, A och några till och dessutom så ringde jag A mot slutet på kvällen och var allmänt desperat och ynklig. Dock är det skönt att få vara sådan ibland, jag orkar inte alltid vara stark och jag måste få vara liten ibland jag också.
De nya medicinerna får mig att må crap men jag tänker minsann kämpa iallafall!
Jag vet att jag är en riktigt egoistisk människa, troligen den mest ego jag känner, och jag vet att jag har svårt att bry mig om eller hjälpa andra människor även om jag verkligen, verkligen av hela mitt hjärta önskar att jag vore ödmjuk, lyhörd, pedagogisk och snäll. Grejjen är den att jag inte alltid orkar engagera mig i alla andras bekymmer, särskilt när det är saker jag verkligen inte kan göra något åt. Det är klart jag vill finnas där, och det finns personer som kan få ringa mig vilken tid på dygnet som helst, vad jag än gör, och jag skulle ställa upp för dem. Men ibland blir det bara för mycket. Som idag. Jag vet inte vad som är rätt eller fel att säga, jag vet inte vad man kunde ha sagt istället, jag vet inte, jag vet inte, jag vet inte. Jag vet ju inte ens vart jag har mig själv just nu!
Eller vet jag? Jo, det vet jag nog. Jag har glömt mitt hjärta på ett ställe där det verkligen inte borde ligga, och jag har tappat bort vägbeskrivningen som leder mig tillbaka dit. Hur fan ska detta gå?
Nåja, jag ska snart åka in till stan. Sätta mig nånstans och skriva. Plugga.
Kanske skriver jag mer här senare. Hej.
Troligtvis var jag väldigt dum i huvudet igår på fyllan, skickade sms som jag inte borde ha skickat både till T, A och några till och dessutom så ringde jag A mot slutet på kvällen och var allmänt desperat och ynklig. Dock är det skönt att få vara sådan ibland, jag orkar inte alltid vara stark och jag måste få vara liten ibland jag också.
De nya medicinerna får mig att må crap men jag tänker minsann kämpa iallafall!
Jag vet att jag är en riktigt egoistisk människa, troligen den mest ego jag känner, och jag vet att jag har svårt att bry mig om eller hjälpa andra människor även om jag verkligen, verkligen av hela mitt hjärta önskar att jag vore ödmjuk, lyhörd, pedagogisk och snäll. Grejjen är den att jag inte alltid orkar engagera mig i alla andras bekymmer, särskilt när det är saker jag verkligen inte kan göra något åt. Det är klart jag vill finnas där, och det finns personer som kan få ringa mig vilken tid på dygnet som helst, vad jag än gör, och jag skulle ställa upp för dem. Men ibland blir det bara för mycket. Som idag. Jag vet inte vad som är rätt eller fel att säga, jag vet inte vad man kunde ha sagt istället, jag vet inte, jag vet inte, jag vet inte. Jag vet ju inte ens vart jag har mig själv just nu!
Eller vet jag? Jo, det vet jag nog. Jag har glömt mitt hjärta på ett ställe där det verkligen inte borde ligga, och jag har tappat bort vägbeskrivningen som leder mig tillbaka dit. Hur fan ska detta gå?
Nåja, jag ska snart åka in till stan. Sätta mig nånstans och skriva. Plugga.
Kanske skriver jag mer här senare. Hej.
Kommentarer
Trackback
