Vräksnusk.
Den fina dagen jag skulle ha blev inte så fin. En smörgås satte käppar i hjulet för mig och jag blev fångad i matmonstrets klor innan jag ens hann blinka. Nu sitter jag på Espresso House och ska träffa A om en stund, innan dess ska jag dock göra mig av med vissa saker.
Jag försov mig i morse, igen, men hann ändå till skolan och lektionen som var inställd vilket jag hade missat... Fick iallafall pratat med läraren och fick veta att jag inte är lika körd som jag trott. Inte i det ämnet iallafall. Skönt.
Jag har chans att ta igen allt och jag SKA göra det för jag vill få bra betyg och jag vill komma in på Folkis.
Har även insett hur jävla illa jag tycker om mat. Jag gillar inte mat! Mat är inget annat än ett sätt att döva alt. framkalla ångest för min del, att man kan njuta av mat eller tycka att något är gott är helt främmande för mig.
Visst, jag talar samma språk som alla andra "Jag är hungrig", "Vad mätt jag är", "Vad gott det var", "Jag är sötsugen" osv men för mig är det bara termer. Jag vet inte vad det innebär. Jag vet inte hur det känns att vara hungrig och vilja döva sin hunger med mat, jag vet inte vad äkta mättnad är för jag blir aldrig mätt. jag äter för att...ja, varför egenligen?
Jag vet inte ens det längre. Det är bara ett invant beteende.
Så jävla trött på skiten är jag.
Nu ska jag pallra mig iväg och leka med fingrarna i halsen, tjohoo vilken torsdag!
Kommentarer
Trackback
