Jag var så glad...
...men det gick över. Efter sångkursen blev det tjejsnack på Jazzå och givetvis så svullade jag i mig massa ost å shit. Trodde det skulle bli hetsätning men jag slogs som en riktig jävla fighter mot det otäcka matmonstret och jag vann!
Jag vann, jag hetsade inte. Jag åkte hem istället och hade tänkt skratta lite för mig själv men det slutade med ångest, löjligt ytliga skärsår i armarna och ett gräl med min mor.
Insåg även att jag redan hetsat upp typ alla mina pengar så nu har jag... Inte en enda krona! Grattis till mig! Inga mediciner, inget snus och inget spårvagnskort. Fan.
Fick dock veta att jag får rejält tillbaka på skatten och det känns bra, det känns som att min volontärresa till Indien inte är en omöjlighet längre faktiskt. Jag ska försöka lägga undan 1000 kr i månaden faktiskt, även om det kommer bli knapert och sen kanske åka i Juli eller något sånt. Då hinner jag spara ihop 15.000 kr och då kanske jag kommer ha råd...Men bara kanske.
Svårt ändå, med utgifter här hemma och så. Känns som en overklig dröm som aldrig kommer gå i uppfyllelse, men drömma måste man ju få. Kanske kan åka två veckor eller något istället, det är ju inte samma upplevelse men man gör ändå nytta på något sätt.
Nåja, vi får se.
Nu ska det sovas. Natt.
Kommentarer
Trackback
