Bluenote

Jag vill också vara fin. Vill vara duktig, bra och underbar. Inte må som jag gör utan jag vill leva och vara vacker som jag skrev förut. Jag vet bara inte hur eller var jag ska börja. 

Jag har kastat massa saker ur mitt badrumsskåp, saker som är gamla som gatan och som inte går att använda men som jag ändå hållit fast vid för att dofterna betyder så mkt. Det kändes ganska slutgiltigt och symboliskt att kasta grejjerna faktiskt, som att jag gjorde mig av med lite av det gamla och dåliga.

Jag ska skapa mig ett fint hem på Hisingen, ett hem där jag kan tänka, spela, vila, njuta och mysa. Vara. Utan ångest.

Ett hem där jag kan skapa, musik och texter och annat som jag tycker om. INTE ett hem där jag hetsar mig genom dagar och nätter och aldrig stannar upp och funderar. Det funkar inte längre. Den kommande veckan/veckorna kommer bli ett helvete när jag måste få ordning på allt och det känns verkligen som att den här Stockholmsresan kommer i vägen för det mesta men det är inte så mkt jag kan göra åt saken just nu faktiskt, det är bara att bita ihop och köra på. Kommer bli grymt roligt i Sthlm, det tvivlar jag inte en sekund på, men det känns bara som att timingen är urusel, som vanligt.

Men jag ska klara detta, det ska jag.

Och jag ska försöka att inte gå under av tanken på uteblivna sms och stora frågetecken som hänger över mig.

Jag ska bli en 49 kg's babe med rufsigt hår och massa energi, en som spelar vackra sånger och förtrollar med ord och toner. En som folk antingen vill ha eller vill vara som.

Det var väl det jag skulle blivit från början, eller?