Förvånansvärt normal. Det är jag det.
Jag föll igen igår. Ganska många meter faktiskt. Men idag, idag står jag upp på nytt!
Min älskling är hemma igen, välbehållen och lika fin som alltid, dock sjuk och febrig efter typ 20 h resande... Men herregud vad underbart att han är hemma igen!! Har inte sovit knappt någonting inatt, av förståeliga skäl så jag är stört trött och jobbar hela dagen och likadant två dagar framåt. Jag trivs skitbra på mitt jobb, så tro inget annat, men nu längtar jag bara hem. Eller ja, till honom.
Känner mig förvånansvärt normal idag, har ätit frukost (pumpabröd och en flaska juice) och äter nu mellanmål (en morot och en kopp ingefärsthé). No ångest at the moment!!
Att någon man älskar tycker att man är sexig kan nog göra underverk för självförtroendet, även för en ätstörd person som jag. Helt plötsligt är det okej att inte hata den egna kroppen, eftersom den uppenbarligen inte är så pass hemsk att ingen annan kan tycka om den.
Det känns lite som sången och självförtroendet, klankar man ned på sina egna kunskaper och resurser fråntar man liksom någon annan rätten och känslan av att tycka det man gör är bra, att bli berörd. Med kroppen är det samma sak, det egna negativa tänkandet letar sig in och förgiftar på något sätt och jag vill inte frånta den person som älskar mig rätten att älska mig fullt ut, när han nu faktiskt är kapabel att göra det. Någon som hänger med? Blev lite snurrigt...
Snart ska M och jag åka in till stan och kolla lite i affärer, har inte råd egentligen men borde köpa mig något att ha på mig på festen på lördag... Får se hur det blir.
Hej på en stund!
Min älskling är hemma igen, välbehållen och lika fin som alltid, dock sjuk och febrig efter typ 20 h resande... Men herregud vad underbart att han är hemma igen!! Har inte sovit knappt någonting inatt, av förståeliga skäl så jag är stört trött och jobbar hela dagen och likadant två dagar framåt. Jag trivs skitbra på mitt jobb, så tro inget annat, men nu längtar jag bara hem. Eller ja, till honom.
Känner mig förvånansvärt normal idag, har ätit frukost (pumpabröd och en flaska juice) och äter nu mellanmål (en morot och en kopp ingefärsthé). No ångest at the moment!!
Att någon man älskar tycker att man är sexig kan nog göra underverk för självförtroendet, även för en ätstörd person som jag. Helt plötsligt är det okej att inte hata den egna kroppen, eftersom den uppenbarligen inte är så pass hemsk att ingen annan kan tycka om den.
Det känns lite som sången och självförtroendet, klankar man ned på sina egna kunskaper och resurser fråntar man liksom någon annan rätten och känslan av att tycka det man gör är bra, att bli berörd. Med kroppen är det samma sak, det egna negativa tänkandet letar sig in och förgiftar på något sätt och jag vill inte frånta den person som älskar mig rätten att älska mig fullt ut, när han nu faktiskt är kapabel att göra det. Någon som hänger med? Blev lite snurrigt...
Snart ska M och jag åka in till stan och kolla lite i affärer, har inte råd egentligen men borde köpa mig något att ha på mig på festen på lördag... Får se hur det blir.
Hej på en stund!
Kommentarer
Trackback
