Bluenote

Vad har hänt? Om jag tittar på bilder som är hyfsat nytagna ser jag bara en fetblobb med trötta ögon, risigt hår och ångest i blicken. OCKSÅ UNDRAR JAG VARFÖR HAN INTE VILL HA MIG??!! Är det så jävla konstigt då? Att han inte vill det menar jag. Eller att faktiskt ingen vill det.

Jag måste göra ngt åt detta, det funkar bara inte mer.

Jag ska ned till 49. Det är 20 kg ganska exakt och det ska bannemej gå. På något jävla sätt. Helst tills jag börjar skolan i höst (om det nu ens blir så, av någon anledning känns det verkligen inte som att det kommer bli det.).

Och nu fick jag ångestattacken Allan på köpet. Hurra. Jag har kastat bort mitt liv och är redan 24 år, det är för sent att börja om och för sent att göra ngt åt saker och ting. Jag har skitit i allt för länge för att det ska finnas någon vändpunkt, även om jag gärna hade velat att det skulle finnas det.

Jag är 24, borde ha ett stabilt liv med sambo och bra ekonomi, en bra utbildning, körkort, bra boende...allt sådant där som ger en vuxenpoäng. Men, det har jag inte. Jag har ingenting för i helvete, jag har ju inte ens självförtroendet eller orken till att skaffa mig alla de där sakerna.

Jag vill så gärna börja skolan till hösten, vill klara av det och sedan gå vidare och göra ngt av mitt liv, det som är kvar av det... Jag vet dock inte varför det känns som att det verkligen inte kommer bli så.

Förut var jag övertygad om att jag skulle vara död innan jag fyllde 25, därför har jag helt och hållet skitit i saker och ting och det straffar sig nu. Jag vill inte dö innan jag fyller 25, jag vill lära mig att leva!! Herregud...jag fyller 25 nästa gång. Det är halvvägs till 50. Halva livet borta ungefär. Eller ja, det är halva livet eftersom jag vägrar att bli gammal och tänker välja själv när jag ska dö.

Det kommer inte bli innan 25 iallafall, så det så.

Jag vet bara inte vart jag ska börja rota i allt det här trasslet inom mig för att komma underfund med vad det är jag vill med mitt liv, hur jag kan forma det på bästa sätt för att ändå bli nöjd. Jag tror inte ens att jag känner mig själv ordentligt, och jag vet inte hur jag ska lära känna mig heller.

Fan, nu är klockan sådär mkt igen... 03.15 och jag måste upp vid 9.00. Härligt.

Vore jag lite, lite piggare hade jag städat nu men jag är egentligen astrött och vill inget hellre än att sova. Feber har jag också.

Blä.

Jag måste rannsaka mig själv. Inte just nu men under den kommande tiden, komma underfund med vem jag är och vad jag egentligen vill. Det enda jag egentligen vet om mig själv är att jag är bisexuell och att musiken är mitt allt. Att jag är vegeterian vet jag också iofs. Det är tre saker, men sedan då?

Jävla skattepengar, kom någon gång!!

Suck.

Men, tillbaka till vikten iallafall. Min plan är att äta ca 500 kcal per dag nu tills jag når mitt mål, och kanske någon ätardag i veckan. Ibland. Inte varje vecka.

De dagar jag vet att det kommer drickas alkohol ska jag inte äta alls (kan inte dricka mkt alls på fastande mage och då blir det färre kalorier från spriten och inga alls från maten, herregud vilket friskt och sunt tänkande för att komma från en lic. kostrådgivare. Not.) och det blir heller ingen mat de dagar jag ska göra ngt speciellt som jag tycker om. Om inte detta speciella innefattar mat dvs, typ middag hos någon eller så. Jag vet att jag blir mkt trevligare och mer alert om jag inte äter, därför är det lika bra att låta bli de dagar jag måste vara trevlig, t.ex. som imorgon (idag).

Träningen ska skötas med styrka och kondition iaf tre dagar i veckan nu hela sommaren igenom och jag ska sätta igång med detta så fort febern är borta och jag har fått gjort alla mina andra saker som jag måste göra, städa lght t.ex.

Ska skriva en lista på viktiga saker att göra också, eftersom jag har en tendens att glömma bort vad som ska göras...

Jag ska klara det här. Jag ska bli hon som vinner hela kungariket och prinsen (alt. prinsessan då!) i slutet av sagan och som får det hon vill ha. Ja, det ska jag. 

Jag kanske inte klarar att komma ned till 49 innan skolan börjar 1a Sept. (om jag nu börjar...men egentligen-varför skulle jag inte göra det?? Jag har ju kommit in...) men jag ska iallafall väga 55. Det borde inte vara någon omöjlighet. Det är 14 kg dit, Det är 1.7 kg/v så det är nästan normal och sund takt för viktminskning för fan!

Jag ska klara det, det ska jag verkligen. Och jag ska bli den där strålande tjejen igen, samma strålande tjej som på bilderna för 3 år sedan. 3 år äldre för visso, men ändå...

Nu ska jag försöka sova lite, ska ju snart upp. Ingen mat denna fredag över huvud taget, men om jag ska vara ärlig så är jag ganska säker på att det kommer bli en lätt match faktiskt. Imorgon blir en fin dag. Den finaste fredagen någonsin kanske, jag tror att det kan bli så.

Imorgon ska jag göra ngt som jag velat sååå länge, något jag drömt om och tänkt på säkert miljarder gånger och nu kommer det äntligen hända! Det är helt sjukt. Och fint. Och underbart.

Hoppas jag.

När jag vaknar ska jag väga mig också, så jag vet att det är rätt antal kilon att gå ned som jag skrivit ovan. Jag hoppas iallafall att jag inte har gått upp...men det tror jag inte att jag har faktiskt. Inte ned heller iofs, jag verkar ha stannat på 69 kg (helvete vad det är mycket egentligen!! 69!! Det är fan äckligt!) men det ska det minsann bli ändring på!

Jag vägde 63 för tre år sedan om jag inte minns fel, men då var jag vältränad också och med ganska fina muskler...till skillnad från nu då dessa muskler har försvunnit och ersatts av dallrande fett...

Helvete vad jag vill städa nu, mest för att markera att jag börjar om. Att jag börjar ta ansvar, att jag gör något åt mitt liv...Dock är det inte en jättebra idé eftersom jag ju ska upp om 5.5 h...

Well...natt.

Kommer förresten skriva matdagbok nu. bluenote.blogg.se/matdagboken.