Folkhögskoleklump i magen...
Mitt 100:e inlägg. A ligger och sover till smattret av mina tangenter och det påminner om svunna dagar, återigen med ombytta roller. Jag minns hur jag låg nedbäddad under ett blått täcke i ett dragit hus och somnade till I's smattrande tangenter. Många nätter. Det var trygghet.
Jag borde ta en dush och sedan lägga mig men jag har en klump av nervositet i magen, tiden går för fort och jag fyller snart 24. TJUGOFYRA! Panik!
Om mindre än 2 veckor ska ansökningarna till Folkhögskolan vara inne. Billströmska lockar mest men även Gbg är aktuellt. Den ena delen säger åt mig att kämpa, ge järnet eftersom det kan vara vägen in till musikhögskolan och att det kommer att lösa sig med skulder och studieekonomi om jag bara lägger manken till. Den andra delen ber mig sluta drömma. Ge upp, kasta in, inse fakta.
M sa idag att om det var något jag ska syssla med så är det musik, jag blev så glad när hon sa det. Så löjligt glad och så överraskad att jag inte ens kunde tacka för de fina orden... Jag, som inte ens är duktig...
Och jag är rädd, rädd för ansökningsprov och rädd för att få mina farhågor besannade-att jag inte duger.
Allt jag vill är att få spela, eller ja, sjunga då. Det är allt.
Jag skulle ha blivit duktig, jag skulle ha spelat bra piano till antagningsprovet men tiden har sprungit ifrån mig och jag kan för fan inte mer nu än för ett halvår sedan! "Du måste ju bli sångpedagog", så sa hon, M alltså.
Och jag vill det, herregud vad jag vill det och jag skiter i att det inte är ngt glamouröst yrke där man tjänar massor-det är passionen som räknas.
Inget slår känslan av att få sjunga. Så snälla, snälla...låt mig hitta modet att söka och låt mig komma in!
Kommentarer
Postat av: Duchess
Jag håller fullkomligt med M. Ända sedan den gången då du hjälpte mig med några goda råd angående sången min i replokalen har jag tyckt det. Du har en förmåga att nå fram, att få människor att förstår vad du menar.
Trackback
