Bluenote

Jag har äntligen, äntligen tränat! Step-Styrka 75 minuter och det var fantastiskt skönt. Det är helt fantastiskt att träna med pacemakern. En helt ny känsla när pulsen faktiskt ökar succesivt istället för att rusa upp så som den alltid gjort innan. Jag fattar inte hur jag orkat träna så mycket som jag gjort innan med ett hjärta som inte fungerat som det ska.
En underlig grej som hände på gymmet var dock att jag träffade I's lillasyster. Jag har inte sett henne sedan det tog slut mellan mig och I, men på den tiden var hon och jag ganska bra vänner. De är så sjukt lika. Precis samma ögon och näsa och det kändes lite som att stå mitt emot I när jag såg henne idag. Väldigt underligt. Hon jobbar tydligen med barnpassning på gymmet. Helt oväntat! Vi pratade en stund men ingen av oss nämnde I över huvud taget. Skönt. Jag vill inte veta om han har ny flickvän (det antar jag att han har, det var ju ett par år sedan det var han och jag nu) även om jag inte alls vill ha honom tillbaka. Hur som helst så var det väldigt konstigt att träffa henne.

Jag ska träna imorgon också, måste verkligen komma igång ordentligt nu. Jag mår ju så mycket bättre då, och det är lättare att hålla sig ifrån kräkandet, även om det inte gått så bra idag...