Bluenote

Jag tänker bäst i duschen. I duschen har jag skrivit flera låtar, dikter och kommit på uppslag till noveller. Jag har klurat ut framtidsplaner och planerat fester, knåpat ihop dieter och analyserat viktiga händelser. I duschen bestämde jag mig för att söka till Billströmska förra året och i duschen bestämde jag mig för att bli sångpedagog och inte sjuksköterska. Nu har jag fattat ännu ett viktigt beslut i duschen. Jag måste lägga ned klubben och säga upp mig från karaoken. Om det är något jag behöver i mitt liv just nu så är det tid, tid till träning, tid till att vara en bra flickvän, tid till mina vänner, tid till studier och framförallt, iallafall just nu, tid till att förbereda mig för antagningsproven. Jag måste börja prioritera. Jag hatar det, för jag vill inte säga upp mig från karaoken eftersom personalen är så nöjda och har hjälpt mig med så mycket och ställt upp för att jag ska få förverkliga mina drömmar, och jag vill inte sluta med klubben för jag vet hur mycket glädje den har skänkt alla de artister som spelat och publiken som lyssnat, och dessutom så oroar jag mig för att kontraktet med det inblandade studieförbundet ska bli svårt att säga upp och att någon annan kommer vilja klampa in och ta över... men det spelar ingen roll att jag är rädd för de där sakerna för jag måste. Det håller inte längre. Jag funderade i duschen och sedan gick jag raka vägen ut och skrev ett mail till P som är min kontakt på studieförbundet och förklarade situationen. Hoppas allt går smidigt nu.  Det känns skönt på ett sätt, men jobbigt på ett annat. Karaoken får jag prata med min chef om på fredag. Jag kan inte gå runt och ha ont i magen för att jag har för mycket att göra och jag vill inte ha dåligt samvete för att jag har för många "bollar i luften" för att kunna göra allt till 100%.

Jag ska lägga mig och sova nu, klockan är 03.00 och jag ska upp klockan 7 för att åka till sthlm och titta på Rufs bröders tolvårsarbete. De går på Waldorfgymnasium och ska ha sin redovisning imorgon kväll. Min mamma kommer också dit och det är första gången hon får träffa Rufs familj. Spännande och nervöst är vad det är, men jag tror de kommer komma bra överrens. Rufs och jag har bråkat massor på sistone, och mycket beror på mig och att jag mår så dåligt och är så stressad över allt jag inte hinner med, men det beror även på min bulimi. Utan karaoke och klubb kommer jag iallafall få ett mer regelbundet schema och hinna träna OCH öva inför proven, och det ena behöver inte gå ut över det andra på samma sätt som nu. Det handlar egentligen bara om 4 dagar per månad, men det är mer än vad man tror när det inte finns någon tid alls att spela med.

Hade två sånglektioner idag också, en som gick bra och en som gick åt helvete. Fick en jättefin låt av B som jag tror att jag ska söka med, en jazzlåt som jag fastnade för direkt. Hoppas jag kan göra den bra nu bara. Har blivit så osäker på min sång och konserten igår gick åt skogen... Men jag ska lyckas. Jag ska öva häcken av mig så att jag kan göra låten precis som jag vill. Önskar bara att jag kunde hitta mod till att öva när Rufs är hemma... Men det är svårt när man bor på 27 kvm...

Nu ordbajsar jag igen. Godnatt.