Bluenote

Fortfarande ingen kräkning!!! Gryyyymt skönt! Och jag blev så glad för Duchess kommentar här på bloggen, även om det bara var ett par ord så var det stora ord för mig och eftersom jag inte riktigt kan prata med någon om hur det går i mitt anti-kräkande, så känns det så bra att någon uppmärksammar det!! Har ätit massa grejer idag, muffins, chips med dip, sallad, choklad... Jag ska ta tag i viktnedgången, men jag vill känna att jag kan äta normalt utan ångest först, och jag är verkligen på väg.

Jag har haft en sjukt fin dag (med betoning på sjuk, eftersom det är just det jag är. Ont i halsen och febrig) med sånglektion med B. Det var så länge sedan vi hade sånglektion hon och jag, så jag hade nästan glömt vilken bra lärare hon är!! Hon sa att det hade hänt mkt med min röst, och det är klart hon tyckte det-det är över ett år sedan hon hörde mig sist!! Jag minns knappt hur jag lät då... Dock bad jag henne om hjälp för att något hänt med min röst på sistone, så jag tycker att jag har gått tillbaka i utvecklingen...men det är klart, jag har inte tagit lektioner på länge och inte sjungit så mkt som jag brukar. Nu ska det bli ändring på det dock, för jag SKA komma in på Musiklinjen och jag kommer ta lektioner en gång i veckan hos S framöver. Ska träffa henne imorn också och jobba riktigt mycket tekniskt för att komma åt problemet, vad det nu är. Kommer bli riktigt roligt imorgon med både sång- och fiollektion!

Jag är så glad just nu, det känns som ett nytt ljus har letat sig in i mitt liv. Mer än så kan jag nog inte säga...men det är hur underbart som helst!! Tack tack, Vackraste!

Nej, det har det verkligen inte varit... Det har mest gått fel från början till slut, så nu lägger jag ner och lägger mig, dock alldeles för sent.

Har iallafall tränat lite, rodd, triceps, biceps och ben. En övning för varje muskelgrupp förutom för benen där jag körde fram- och baksida. Sjukt irriterande att jag inte får lyfta armen över huvudet på ytterligare en och en halv vecka..

Nåja, trots att dagen varit dålig har det ändå hänt ett par bra sake; jag fick ett fint fint fint samtal, jag har valt en (eller två) av låtarna till antagningsproven (True Colours) och pianolektionen gick hyfsat bra. Imorn är det ensemble på morgonen och efter skolan blir det fika med M. Jag är fattig som en kyrkråtta och fet som en gris, vilket talar starkt för proteinpulverdiet i en månad. Vem har sagt att man måste göra som man borde bara för att man vet vad som är rätt?! Idag är det förresten min 22a kräkfria dag, är inte det bra så säg!! Trodde det var 20e dagen men hade räknat fel...så det är ju till och med ännu bättre! Heja mig, vad jag är bra! Det har till och med gått lättare än jag trodde, helt otroligt!! Känns som att kräkningarna och ångesten aldrig funnits där, på ett sätt, även om jag fortfarande överäter ibland. Hur som helst, grattis till mig. Godnatt!

Lägger mig som vanligt för sent... Klockan är snart halv tolv och jag ska upp svinigt tidigt igen. Kommer bli en tröttdag som alla andra. Har bråkat massor med Rufs idag och det slutar som vanligt med att jag tar tillbaka allt jag sagt och ändrar åsikt för att jag verkligen inte orkar tjafsa. Det kanske är dumt av mig, men det känns som vi skulle fortsätta bråka en evighet om jag inte gav med mig, så det är väl lika bra. Som alltid när något går emot mig så äter jag. Mängder och åter mängder. Hetsåt quornfärssås och massamassamassa godis men sedan kom jag på att jag ju har slutat kräkas, och att jag firar 20-dagars (!!!!)-jubileum imorgon. Det är rekord sedan...ja, jag minns inte ens när sist det var så lång tid jag var kräkfri sist, och då är det verkligen inte värt det att förstöra. Maten och godiset får vara kvar, orkar inte ens kännas vid den eventuella ångesten som säkert lurar någonstans inom mig.

Nu ska jag krypa i säng, allting känns oerhört hopplöst och jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv. Jag vet ju vad jag vill göra, men allt i hela världen talar emot det.

Fick jättefin försenad julklapp idag av Sång-N, en svart scarf med broderade blommor på och ett gult anteckningsblock med texten "glöm inte skriva ned en viktig grej". Hur bra som helst med tanke på min scarf-fetish och behovet av anteckningsböcker!

Nattinatt.

Har ätit sjukt mycket godis. Och sushi. Blir sugen på sushi ibland, fast varje gång jag äter det så blir jag äcklad och mår illa och ser bilder på simmande fiskar framför ögonen. Mycket konstigt. Förutom sushin så är jag ju helt och hållet vegetarian, men jag har sagt att det är okej för mig att äta sushi någon gång i månaden, det är ungefär så ofta jag blir sugen på det. Sedan håller äckelkänslorna i sig ett bra tag.

Gick upp jättesent idag och gick till gymmet nästan direkt, det är ju inte så långt till gymet direkt, det är i stort sett bara att ta hissen ned så är man framme... Det blev 10 min uppvärmning på crosstrainern och sedan ett benpass som avslutades med lite ländrygg och mage. Skönt! Det kändes dock att kroppen hade en del att jobba med sedan igår, i form av alkohol... Inte så att jag var bakis, bara väldigt, väldigt trött och seg.

Nu är klockan 01.00 och det är definitivt dags att sova för imorgon är det jobb som gäller och jag börjar klockan 11 så jag måste upp hyfsat tidigt.

Nattnatt.

Det blev jävligt sent ikväll. Och alkohol. Och skräpmat. Och för lite träning. Orkar inte skriva så mycket nu, det är definitivt dags för sängen... Har hur som helst haft en trevlig (men allt för trött) kväll tillsammans med Rufs och hans två kompisar J och D Sång-N var också med en stund. Först var vi på D's jobb och lade pussel (!) och drack vin, och sedan var vi på Vasastan och drack drinkar och snackade skit. Det var verkligen kanontrevligt, det kändes mer som att jag passade in den här gången och att jag blir accepterad. Jag har alltid en nojja när det gäller sådant, och har hela tiden trott att Rufs kompisar inte gillar mig, men så är det nog inte. J bjöd mig t.o.m. till sin tjejkväll som hon ska ha!!

Hade fiollektion idag också och det var verkligen underbart jäkla skitkul. Och lite svårt. Och en enorm nostalgitripp eftersom B lyckades plocka fram exakt de låtar och övningar jag gjorde som liten! Det kändes skitskumt att stå i hennes vardagsrum och vara 24 år, samtidigt som jag kände mig som 4 år och på Kommunala Musikskolan i Upplands Väsby... Intressant, minst sagt. Men sjukt kul! Blir en till lektion nästa fredag :)

Min syster ringde mig idag, hon är fantastisk! När jag fyllde år för ett par år sedan köpte hon biljetter till Robbie Williams på Ullevi åt mig, och nu har hon gjort det igen...fast till Madonna denna gång! Så jäkla grymt! Jag är inget Madonna-fan, jag gillar inte musiken egentligen, men hon är en stor världsstjärna och det är tydligen en jäkla show på den konserten så självklart vill jag se den! Hade t.o.m. funderat på att själv köpa biljetter, men nu fick jag denna fina present! Sweet! Hon är bäst, min kära syster.

Undervisade sång i skolan idag, herregud så ringrostig jag var efter jullov och sjukhusuppehåll!! Läraren C dök upp som gubben i lådan och ville utvärdera lektionen... Har nog aldrig undervisat så dåligt som idag men jag vet sedan innan att han tycker att jag är en bra lärare och verkligen vill att jag ska satsa på sångpedagogyrket, och det sa han nu också. Jag fick massa användbara tips för undervisningen, och han sade också att han ville ge mig individuella lektioner och det är ett enormt privilegium måste jag säga, eftersom han annars tar betalt för lektionerna och dessutom har ett sjukt pressat schema då han är ansvarig för musiklinjen. Han ville också att jag skulle söka musiklinjen till nästa år... Jag kan bara inte förneka en sådan möjlighet. Att han gillar mig och tror på mig är helt fantastiskt, och det kanske ger mig en ökad chans att komma in... Det är sjukt svårt att komma in på den linjen, så tar jag inte chansen är jag dum i huvudet. Ansökan är i April, så nu måste jag börja anstränga mig på riktigt och välja auditionlåtar. Ni som känner mig och min röst; har ni några tips?
Kommer jag in på linjen så får jag skaffa körkort och bil, måste ha det för att kunna pendla då det är många rep kvällstid och så. Wow. Lilla jag i en bil på väg till lektioner på musiklinjen....det är så mycket mer än jag någonsin trott att jag vore kapabel till! Iofs är jag inte där än, men jag tror iaf att jag har bestämt mig för vad jag ska satsa på. Det verkar som att många tror att jag skulle kunna bli en bra sångpedagog, jag tror det inte riktigt själv, men jag kanske borde lita på de som faktiskt vet vad de pratar om istället för att lyssna till mitt dåliga självförtroende... Jag ska iallafall ge det ett försök. Hoppas jag mår bättre snart, för nu har jag inte tid men någon trötthet.

Ska förresten sjunga Fields of Gold med ensemblen på vår konsert i vecka 9. Sjunger den själv med ensemblen som komp, och det är en stor utmaning att göra den bra. Lyssnar på Eva Cassidy's version och den är så fantastisk! Kommer bli riktigt kul att få göra den.

Nu blev det ganska mycket skrivet iallafall...men nu-sova!

Jag överlevde. Firade det hela med en hetsätning iofs, men ändå (risgrynsgröt och FYRA mackor). Passet gick sådär, jag är verkligen sjukt otränad... Men det ska bli ändring på det. Definitivt. På fredag och lördag blir det gymet. Funderar på att ringa sjukhuset och kolla om det är okej att jag börjar träna saker som inte kräver lyft över axlarna. Jag hoppas det, för det är sjukt segt att bara få träna ben. Känner mig lite piggare nu, men ändå inte pigg. Hoppas på lite bättring imorn. Har ätit extra B-vitamin men det brukar ju inte hjälpa, men vem vet...

Har extrem beslutsångest för vad jag ska göra i sommar och i höst, har verkligen ingen aning... En termin till på Billströmska? Sommarkurser? Språk utomlands (ååååh, spanska!!!)? Komvux? Jag vet verkligen inte...herregud så svårt det är. Och främst: sångpedagog eller sjuksköterska? Kommer jag ens klara något av det? Kommer jag tappa musiken om jag lämnar Billströmska? Jag har ingen aning... Hjälp!

På fredag har jag iallafall fiollektion!!! Så fantastiskt nervöst, och roligt! Jag längtar. Nu ska jag duscha och sedan soooova, väldigt mycket. Hoppas, hoppas, hoppas jag är piggare imorn.

Hej.

...lika trött trots massa sömn. Inte riktigt lika kanske, men nästan. Är det hjärtat, är det pacmakern, är det blodvärdet, är det något annat? Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag snart inte orkar längre och ger upp.

Ska iallafall pressa mig till att träna idag, jag gjorde det inte igår men idag ska det gå. Medelspinning, hur svårt kan det vara? Jag saknar verkligen att träna, men när tröttheten infinner sig så går det knappt. Är så vimmelkantig att jag knappt kan se längre, det blir alldeles blurry framför ögonen. Borde jag gå till akuten? Vet inte... Kan inte missa skolan imorn, har naturkunskap och har inte varit på en enda sådan lektion denna termin så jag MÅSTE ta mig dit. I helgen jobbar jag... hur ska det gå?

Jag vill helst bara lägga mig ned och försvinna.

Jag trodde ärligt talat inte att jag skulle lyckas ta mig hem. Var så in i helvete trött att världen såg konstig ut omkring mig och jag inte riktigt visste vart jag skulle. Skitläskigt. Sov en och en halv timme när jag kom hem, men är lika trött nu, om inte tröttare. Ska strax lägga mig.

Hatar att jag hamnat i hetsgropen igen!!! Trodde det var över på riktigt nu efter alla dessa dagar utan, men nej... När jag är trött hetsar jag, när jag är ledsen hetsar jag. Samma sak om jag är rädd, arg, orolig... Enda gångerna jag inte hetsar är när jag är glad eller stressad och glad. Så, nu på kvällen blev det hysteriska mängder mat (kantarellsoppa, 4 mackor, 9 rutor choklad och massa juice) och det tillsammans med frosseriet i skolan är inte så hälsosamt. Orkade verkligen inte kräkas, den skiten får det vara över med. Nu är magen svullen och hemsk och jag vill lägga mig ned och försvinna. Jävla, jävla hetshelvete!!!

Jag önskar så att jag någon gång fick bli tränad och sexig igen. Jag är så omgiven av vackra människor och jag kan aldrig mäta mig med dem. Eller kan jag det? Har tittat på bilder från min vältränade tid för att få inspiration och jag var så snygg då, på riktigt!! Jag vill ha den kroppen igen, det vill jag verkligen. Blir jag bara pigg igen kanske jag kan få det.

Hoppas den här tröttheten beror på sömnbrist (känns dock för extremt för det) eller kassa blodvärden. Inte, inte hjärtat. Skäms fasen om jag behöver fixa till pacemakern igen... Ska röntga....en viss del av magen på tisdag. Jag hoppas de hittar något då. Detta känns faktiskt mer som den blodbrist-tröttheten jag haft när värdena varit låga än vad det känns som hjärtproblem. Imorn blir det in i helvete heller inget godis och skit, bara BRA mat i MÅTTLIGA mängder.

Natt.

En till. Usch och fy. Jag hoppas med allt jag är att det bara beror på sömnbrist. Snälla, snälla, snälla låt den känslan jag hade i söndags vara äkta och allt det här andra bara ett bevis på att jag sover för lite... Ikväll ska jag sova tidigt. Ny regel: i säng 21.30 varje kväll. Det måste ju gå. Hur svårt kan det vara?!

Har varit på sjukt dåligt humör hela dagen, och när jag är på dåligt humör så äter jag... massor. Så även idag. usch och fy. Och inte blir det träning heller, jag orkar helt enkelt inte. Ska träna imorn (efter mer sömn) och på fredag och söndag, så det blir ändå 4 ggr denna vecka. Iallafall så blev det dåliga humöret lite bättre av att prata med N på msn, blev riktigt glad faktiskt! Hoppas det håller i sig... orkar inte vara sur och grinig idag också. En till bråkdag hemma är mer än jag behöver.

Så in i helvete. Denna dag har varit skit från början till slut med EXTREM trötthet. Precis som de allra värsta dagarna har varit. Vad är det som händer med mig??! Är orolig för att elektroden hoppat fel igen, jag har nog klantat mig lite och använt armen för mycket. Men jag vill inte vara en wimp och ringa pacemakermottagningen så fort jag är orolig... Men idag, eller ja, halva dagen iaf, har jag verkligen mått kasst. Jag har knappt orkat stå upp.

Rufs och jag har bråkat hela dagen, om ingenting. Om skitsaker. Det gör mig galen och jag hatar det. På kvällen köpte vi träningskort på Friskis (jag orkade verkligen inte, men har man sagt att man ska göra något så gör man det. Men fy helvete vad världen snurrade under det passet) och det fick mig att tänka på I, eftersom träning verkligen var vår grej tillsammans. Jag saknar honom ibland. Så, nu var det sagt. Inte så att jag vill ha honom tillbaka, jag älskar Rufs och vill alltid vara hans, men jag saknar I ändå, på något konstigt sätt. Träningen gick iallafall åt skogen och vi bråkade hela tiden. Jag kan bara träna ben och det suger. Ben har alltid varit min starka sida på gymet, jag har alltid kunnat ta sjukt mycket i de flesta övningar och brukar få resultat snabbt men nu var jag svag. Svag, svag, svag. Det var hemskt att verkligen få ett bevis på förfallet.

Jag tog iallafall 130 kg i sittande benpress. Var uppe runt 210 sist, så det är en jävla sjuhelvetes skillnad. Imorn kanske det blir spinning om det finns energi. Jag vet inte om jag borde träna egentligen eller om det är dumt, men vad har jag att förlora?

Förutom att allt annat varit skit så gick pianolektionen åt helvete och jag känner mig som världens sämsta musiker och sångerska. Usch och fy. Nu blir det alldeles för få timmars sömn igen (5) och sedan skola.

Sovit 5,5 h. Trött, men ändå pigg på något sätt. Nu kör vi! Diet från och med idag och två månader framåt, no exceptions.
Nu jäklar!!

Vilken fin dag det här har varit! Vi hittade ett fik som serverade frukost till 14.00, Ethels på Linnégatan. 99 kr för en riktigt nice frukost med juice, yoghurt med bär och acaciahonung, scones, brieost, marmelad, thé...ja, allt möjligt! Efter frukosten blev det fika och långpromenad med Sång-N. Jättemysigt! Konserten med Oasis var också grym och nu på kvällen blev det sista skräpmaten innan min födelsedag. Nu är det hårdkörning som gäller!

Imorgon är det skola, pianolektion och sedan träning (!) på kvällen. Ska skaffa träningskort på Friskis som ligger precis nedanför vårt hus. Kan ju bara köra ben och kondition än så länge eftersom jag inte får lyfta armen ovanför axelhöjd eller lyfta tungt... Men det är bättre än inget! Det kommer bli så fantastiskt skönt med träning!

Att ha energi är en underlig känsla, men jag älskar det! Hoppas, hoppas, hoppas det håller i sig... Är så orolig att det ska försvinna igen, att jag ska bli sådär utmattad och förstörd på nytt. Jag vill aldrig någonsin må så igen, aldrig.

Jag har som vanligt panik över pengar, men jag får försöka lösa det i veckan på något sätt. Måste skjuta upp ett par räkningar om det går, så jag får ta och ringa de och höra om det går att lösa. Usch. Ångest i magen av sådant. Sjukhusräkningarna är inte roliga alls...

Nu är klockan otäckt mycket och det är sovdax... Hoppas på en någorlunda pigg dag (blir alldeles för lite sömn...) imorn.

Jag vaknar och är pigg. Det är helt sjukt, en obeskrivlig känsla. För normalt folk utan hjärtblock är det kanske ingen märkvärdighet, men för mig är det stort. För första gången på flera år vet jag vad det innebär att ha energi, och jag vill göra allt i hela världen och ta tillvara på tiden så mycket det går! Det är fantastiskt!! Kan man må så här bra?!

Nu: Frukost/lunch ute med Rufs, sedan fika med Sång-N och Oasis på kvällen... det bästa-jag kommer orka med alltihop!

Håll tummarna för att detta håller i sig...

Faktiskt. Fy fan vad jag är bra. Ja, det är jag!! Rufs och S hade sin examensmiddag ikväll, vi var hemma hos S och hade knytkalas och det var sjukt mycket mat i alla olika former. Quorngryta med couscous och vegetarisk korv, chevrésallad med valnötter, massa annan sallad med någon ost, ost och kex, gott bröd... Massa farliga saker. Och vin såklart. Jag bakade (bakade och bakade, pillade ihop snarare) en tårta med sockerkaks- och märängbottnar, vaniljvisp, bärmos med honung och kanel och mängder med färsk ananas och kiwi på till efterrätt. Alla verkade gilla tårtan, mycket dessutom, och det gjorde mig glad!!! Hur som helst, de senaste gångerna jag varit på middag eller varit ute (egentligen alla gånger jag kan minnas) så har det slutat i katastrof med hetsätning om inte samma kväll så dagen efter som resultat av svullen mage, och jag har alltid proppat i mig för mycket mat för att min kropp ska klara av det. Men...inte idag!!! Det här är första gången jag kommer hem, har ätit precis så mycket mat som jag velat, druckit alkohol i måttliga mängder och inte ätit mer för det, och kan lägga mig med vetskapen om att magen inte kommer vara svullen imorgon! Det är en underbar känsla!! Åt t.o.m. lite chips och två bitar choklad när jag kom hem, för att JAG var sugen, inte för att matmonstret ville ha. Att jag ens var sugen och att det fanns plats kvar i magen är ju ett bevis på att jag inte överåt på middagen, och det är rent utsagt fantastiskt! Heja mig!

Har varit grymt trött idag, men det känns mer som en normal trötthet och inte en sådan underlig trötthet som hjärtbekymren brukar ge. Insåg även att jag nog får fler blockeringar när jag dricker alkohol, kände att pacemakern jobbade en del under kvällen. Känner inte så mycket att den jobbar, men känner det litegrann. Det är ganska häftigt, känns mest som att hjärtat slår lite hårdare på något sätt. Iallafall så känns det som att jag är piggare nu än innan, som att jag har riktig energi och inte bara fejkad och upptvingad sådan. Hjärtat slår långsammare av betablockerarna (-blockeraren? Vad heter det?) och det gör att jag inte blir så anfådd och trött när jag går i backar och trappor. Fantastiskt skönt!! Något som inte är så skönt är att jag fick ledsna sms av N (Sång-N) nu på kvällen. Hade mobilen hemma så jag såg det inte förrän nu... Hoppas hon vill träffa mig och prata imorgon, vill inte att hon ska vara ledsen.

Imorn är det Oasis-konsert på Scandinavium, vi har platser på fjärde raden och det ska bli riktigt roligt. Jag har inte lyssnat så mycket på dem, men det är Rufs favoritband så han är sjukt glad att vi ska gå. Han fick biljetter i julklapp av mig.

Nu håller jag tummarna för att det blir en pigg dag imorn! Eller ja, en normalt trött dag snarare... Kommer knappast vara pigg eftersom det inte blir så mycket sömn...klockan är massor. Nu: sova.

Fy fan vad bra jag är!! Åt helskotta med matmonster och ångest!! Jejj!

10 kräkfria dagar nu-heja mig!!! Har inte vågat väga mig (haha, vågat väga...nästan roligt...) än, men snart kanske. Igår åt jag inte på hela dagen pga illamående av morfin m.m., men idag har jag ätit destomer. Fettmacka med massa dessertost och sådant, gjord i ugn (typ som pizza) och massa chips, guacamole och naturgodis... En macka och ett äpple också. Har lite ångest men inte alls så mycket och jag ska verkligen inte kräkas. Känner mig inte ens särskilt frestad faktiskt. Däremot ska jag hålla igen ordentligt imorgon och inte äta massor. Ska på fest hos S imorn eftersom hon och Rufs firar att de tagit examen, men det blir väldigt lugnt för mig både med mat och dryck. Har ju fortfarande ont och är sjukskriven.
Men...10 dagar!!! Det är tokigt mycket rekord för mig, fy fan vad jag är bra!!

Dessutom satte jag mig och räknade matte när jag kom hem från sjukan...inte likt mig alls. Men men, ska jag in på sjuksköterskelinjen så är det plugga som gäller nu, så in i bängen mycket.

Imorn ska Rufs och S åka och handla inför festen på förmiddagen, och då ska jag passa på att spela lite piano och även plugga vidare matte. Skulle egentligen ha jobbat imorn men eftersom vänsterarmen inte riktigt fungerar så vore jag nog en väldigt dålig assistent just nu. Apropå pianospelet så är A, min nya lärare som jag gått jazzsångkurs hos förut, riktigt bra! Hade dock gärna gått kvar hos S, men har redan lärt mig massor på de två lektioner jag gått hos A! Strålande roligt!!

Hejhej!

Nu sitter elektroden på plats! Av någon anledning sövde de mig vid operationen, jag vet verkligen inte varför, men hur som helst så minns jag inte ett skit av den här dagen. Har mest sovit och mått illa, har inte kunnat äta eller dricka och mamma fick höra detta och sa då genast till personalen att jag har ätstörningar så nu får jag kanske inte åka hem imorn. Hon ska alltid lägga sig i!!! Jag har inte kunnat äta för att jag har mått illa, inget annat. När illamåendet går över så kommer jag äta igen. Suck.

Nu ska jag och min onda arm sova igen. Natt.

Uppenbarligen vet jag fortfarande inte hur man gör. Har ingen botten, inget stopp. Precis som att jag någonsin haft det... När jag var liten så fick mamma och mormor alltid hindra mig från att äta dem ur huset, jag visste helt enkelt inte hur mycket som var normalt. En portion eller 5? Två mackor eller tjugo? Jag vet inte... jag känner ingen mättnad och ingen hunger. Fastade hela dagen idag eftersom jag skulle opereras, men sedan visade det sig att operationen blir först imorn. Rufs gick och handlade på pressbyrån åt mig och jag vräkte genast i mig: en grov trehörning, en yoggi yalla, sjukt mycket naturgodis (jag menar det jag skriver, det var SJUKT MYCKET. Inte mycket sådär som i lagom men ändå lite mer utan mycket. Hade räckt till 4 pers på filmkväll, utan tvekan) och en cola. Det var för 50 minuter sedan. Om 10 minuter är det kvällsfika. Gissa vad jag ska göra då? Jo, äta. Såklart. Jag önskar att jag hade styrkan att säga nej, "nej tack, jag är inte hungrig. Jag vill inte ha någon smörgås." Det kan jag inte. Jag vet inte hur man gör. Känner mig så jävla värdelös, ångesten river i mig med tusentals klor och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Fy fan. Rufs gick hem för ett tag sedan och jag tror att jag sårade honom ganska rejält när jag sa att jag inte ville att han skulle vara här. Han som är så fin och sitter med mig på sjukhuset varje gång och bara finns där som någon form av helgon som vakar över mig. Jag sa att han inte behöver komma imorn heller, när jag ska opereras. Jag har alltid klarat mig själv (inte så bra kanske, men det har iallafall gått) så varför inte nu? Han blir bara arg när jag försöker förklara varför jag mår dåligt, så jag har gett upp försöken att få honom att förstå.

Jag vill kräkas, men det får jag inte för det har jag lovat mig själv. Dock skulle det vara så enkelt nu, bara gå in på toaletten och stoppa fingrarna i halsen...men nej, det var 10 dagar sedan sist. 10 dagar. Det är mer än på länge. Mitt mål är en månad, efter den månaden får vi se. Jag kommer bli fet på kuppen men det skiter jag i nu, då får jag väl bli det. What difference does it make?

Nu ligger jag här igen, på sjukhuset. Blev ingen skola idag för jag mådde pyton imorse. Verkligen. Hoppas att jag lyckas ta mig igenom den här terminen och bli godkänd ändå... Och att mina ensemblekolleger inte hatar mig allt för mycket.

Nu ska jag snart sova, ligger på avd. 93 ist för 38 eftersom det inte fanns några sängplatser där. Inte för att det gör något, här arbetar ju den grymt fina sköterskan J som både jag och T spanade in sist jag låg här... Mycket trevligt, måste jag säga :)

Jag opereras vid lunch imorgon och sedan ska det minsann bli folk av mig, hoppas jag. Dax att ta tag i mitt liv och ordna upp saker... Btw så har vi ställt in resan till Thailand, finns inte en chans att vi skulle ha råd med det. Både jag och Rufs är sjukt panka.

Nu ska jag dåsa in i drömmarnas land med hjälp av lite Zopiklon. Kan inte sova på sjukhus utan sömntablett. Kan inte sova utan Rufs till höger om mig, rättare sagt... och nu ligger det en tant till höger (dock inte i samma säng, som tur är) och det är INTE samma sak. Håll tummarna för mig och min förmakskabel imorn!

Natt!

De ringde från sjukhuset idag, och imorn så är det dax igen att läggas in. Jag hinner med en sväng till skolan först för att vara med på ensemblen, längtar så sjukt mycket efter att sjunga och spela på riktigt igen och det kommer bli helt underbart med ensemblespel. Det är lätt värt att åka 6 mil för det!! Hade förresten pianolektion idag och det gick sjukt bra, också har jag fått en ny sångelev och det kommer också bli sjukt bra! Jag är så otroligt förvirrad över ifall jag ska bli sjuksköterska eller sångpedagog... Ska iallafall gå kvar en termin till på Billströmska och läsa in matte B och naturkunskap B och då hinner jag fundera lite. Vill så gärna bli både sjuksköterska och sångpedagog, det är sjukt svårt att välja!!! Mina lärare i skolan säger hela tiden att jag är en riktigt bra pedagog, och det säger även de jag undervisat, så det kanske är dumt att kasta bort det? Å andra sidan så känns hela sjuksköterskagrejjen så otroligt spännande och jag vill lära mig så mycket det bara går och sedan få komma ut och träffa patienter och börja hjälpa människor. Bli en sådär varm och fin sköterska som får patienterna att känna sig trygga och omhändertagna... Gah!! Svårt!

Iallafall, imorn bär det av till sjukhuset på eftermiddagen och jag antar att det ska röntgas lungor och hjärta då för att de ska se vad som måste göras. Sedan blir det operation på onsdagen och så får vi se om jag blir kvar till torsdagen eller inte.

Snart ska jag krypa ned i sängen (alldeles för sent...) men först blir det lite sångtextplugg. Hejhej!

Imorgon ska jag gå till skolan igen!!! Är egentligen sjukskriven en vecka till, men vad fasen...jag orkar inte vara hemma längre. Dessutom ska jag ju opereras igen nu i veckan (hoppas verkligen att de ringer från Sahlgrenska imorn) så det blir väl inte många dagar jag är på benen den här gången...

Hade feber och mådde piss idag, så det blev inget personalmöte för min del. Var med via telefon istället och kommer nu jobba riktigt mycket i februari och mars. Kommer vara helt slut för jag har inte en enda ledig helg, men det får gå. Jobbar 30 timmar i februari och 40 timmar i mars, men det är bra tider jag har fått så det kommer nog finnas tid till lite helgaktiviteter utöver arbete också. Träning t.ex., som jag längtar så otroligt jäkla skitmycket efter.

Har riktigt dåligt samvete över att jag inte har pluggat matte idag, nu när jag bestämt mig för att bli duktig på det så att det kan bli sjuksköterska av mig... Får sätta igång nu, jag har ju alla möjligheter. Har en lärare som förstår mig och har tålamod med mig, och en sambo som arbetat som mattelärare... så vad fasen, det ska nog gå vägen!!

Har börjat en detox-kur idag med Metodraines ört-detox, har använt den förut och den är jättebra och man behöver inte fasta under tiden. Dock är det inte jättebra att göra så som jag gjorde idag och äta mindre bra mat (kelda-soppa med sparrissmak, varma mackor med ljust bröd och ost och massa godis) under tiden så det får det minsann bli ordning på imorgon.

Nu ska jag krypa ned i sängen och sova lite innan det är dax att åka de 6 milen ut till Tjörn. Har pianolektion efter skolan imorn, har tyvärr inte hunnit öva på läxan så mkt som jag hade velat men det beror ju på att jag faktiskt inte kunnat med min onda arm... Nåja, godnatt.