Egentligen sovdax...
Kom nyss hem, jag och N har varit hos en av mina killkompisar och spelat Guitar Hero och druckit alkohol.
Jag blandade en drink på 4 cl vodka och massa läsk och efter att ha druckit 3/4 var jag full. Inte lullig, utan full.
Bra, med tanke på att jag då vet att det finns ytterst lite energi i min kropp just nu... Jag vet att det är fel att tänka så, men jag kan inte låta bli... Drack en halv sådan drink till sedan, efter den första.
Mat idag:
*2 äpplen
*3 clementiner
*Likadan sallad som igår.
*Honung i thé och "hälsodryck" (för sångröstens skull, honung ÄR bra för halsen!)
* ca 6 cl vodka
*ca 5 dl läsk
Fick sjukt ont i magen efter drinkarna, alldeles uppblåst och hur ont som helst.
Well well, jag kan inte ens skriva hälften så mycket som jag skulle vilja idag för jag måste verkligen sova. Klockan är 02.43 och jag ska upp 09.00... Städa, göra iordning hemma, sedan repa, sedan umgås med bandet, göra mig iordning och tillslut fest och spelning!
Imorgon får jag unna mig vad jag vill, men hur som helst så ska det bli en kräkfri nyårsafton. Jag kommer säkert inte kunna äta så mycket innan spelningen och det är bara bra för jag sjunger inte fint med för mycket mat i magen, det är inte något påhitt från min sida utan det hörs verkligen skillnad. Låter tung och ihoptryckt på något sätt om jag har för mycket i magen när jag sjunger. Dessutom vill jag känna mig okej på scenen och med massa mat som jag inte vet innehållet i i magen så går inte det!
Men, jag ska iallafall unna mig att äta och dricka imorgon, det ska jag verkligen. Inte för mycket, utan lagom av allt.
Lagom, precis så svensk tänker jag vara!
Well well, godnatt!
(Fick ett mindre ångestanfall idag precis innan vi skulle gå till kompisen, tog två atarax och för en gångs skull hjälpte de! Det brukar de aldrig göra annars.)
What a day, what a day...
Fy fan, idag känns det som att alla bara krånglat med mig. Sura miner och gnäll från höger och vänster också jag som en åsna mellan hötappar där emellan. Jag hoppas verkligen att morgondagen blir bättre!
Vi har repat idag, och även där var det lite bittra miner. Varje gång det blir så så blir jag så rädd att bandet ska splittras, och särskilt denna gång eftersom A pratar om att han inte vet hur han vill göra i framtiden. Det gör ont, jag vill inte spela med några andra än de som är med i bandet nu och alla bidrar på sitt egna sätt och om någon saknas så är vi inte kompletta. Förutom det så är A en otroligt kär vän, så tanken på att inte ha honom nära eller med i bandet är verkligen hemsk. Jag kanske pressar folk för hårt, är för ivrig liksom. Jag vet inte, jag vet bara att jag vill att allt ska bli bra och att vi ska ha riktigt roligt tillsammans! Jag vet att jag gärna engagerar mig lite väl mycket och går på lite väl hårt när jag brinner för något, men jag får väl försöka ändra mig...
Min mage krånglar som fan, jag har knarkat halstabletter till förbannelse idag och det sätter minsann fart på sakerna.
Det gör ont!
Maten idag:
1 clementin
1 banan
Sallad på sallad, paprika, tomat, gurka och laktosfri keso (100g) Olivolja och vinäger
125 gr osötade bär (hallon och blåbär)
4 morotsstavar med dip (på lätt creme fraiche)
1 äpple
En jävla massa halstabletter
Shit, idag var det verkligen mycket mat! Men, dock bara bra saker... Som tur är.
Imorgon blir det också bra mat, sen ska jag tillåta mig lite godsaker på nyår faktiskt. Tror iofs inte att jag kommer ha ro nog till att äta innan spelningen, men iallafall. Får pilla i mig något litet så jag inte blir aspackad på ingenting :P
Det känns som en seger att jag inte tagit ut dagens bekymmer på maten, en jätteseger faktiskt. Alla sura miner och underliga diskussioner jag har gått igenom idag hade varit nog för att starta en hetsätningsattack flera gånger om i vanliga fall, men inte idag!
Det är väl så det ska vara också, antar jag. Att man vågar se problemen istället för att göra ett misslyckat försök att spola ned dem i toalettstolen i form av spyor....
Jag var på möte på nya jobbet imorse också, det gick bra.
Vi lade schema för januari och februari och jag fick mycket timmar. Det kommer bli stressigt med releasefest och inspelning och allt men det får gå!
Ska anmäla mig till en jazzsångkurs också, ska bli sjukt kul!
Hoppas bara att jag har kommit in på skolan... Hur fan ska jag få reda på det när alla är lediga och jag inte fått beskedet??
Hoppas bara att det inte blir så att jag bekräftar platsen för sent... det vore verkligen otur.
Nåja, dax att försöka sova...
Natt.
Uppraggad...
Hm...vilken underlig kväll detta blev. Jag och N skulle ju egentligen gå ut på favoritstället och ta en öl, men när vi precis skulle gå så kom jag på att de inte har öppet nu i mellandagarna. Ett tag funderade vi på att åka upp till Gothia Towers men det regnade och blåste så det kändes mest jobbigt. N ville hyra film men jag tyckte att det kändes så onödigt att bara sitta hemma när man gjort sig iordning... Lösningen blev en film OCH öl, fast på den lokala puben.
När jag stod i baren där och skulle beställa så satt där en man, vi började småprata lite om olika ölsorter och han verkade trevlig men lite ensam och jag som alltid ska vara så jävla snäll och trevlig bjöd förstås in honom till vårt bord.
Han var väldigt speciell... Politiskt aktiv, pratade bara om sig, sitt och sina och han pratade dessutom ganska mycket om det.
Hur som helst, när vi hade tjötat en stund så bestämde jag och N oss för att gå hem, varpå mannen säger "Kan man få ringa den vackra damen någongång?". Och jag SVARAR JA!!! Varför gjorde jag det?
Det fanns verkligen ingenting hos den karln som intresserade mig, snarare motsatsen faktiskt. Men, ändå så fick han mitt nummer... Jag visste ju inte vad jag skulle säga!!
Han skickade två mess sen, jag svarade inte. Jag vill inte träffa honom igen. Det värsta är att han bor nästan granne så vi lär ju springa på varandra på Konsum eller så....
Nåja, efter ölen blev det film och massa grönsaker med dip gjord på lätt creme fraiche, trevligt och bara lite ångest över ätandet faktiskt!
Idag:
1 äpple
Salladen jag skrev ner förut
Massa morötter, selleri, gurka, rädisa och champinjoner med lätt dip
2 mörka Staropramen
Ganska bra dag, bortsett från ölen. Tredje kräkfria dagen nu!!
Nu ska jag försöka sova, och klura ut hur fan jag ska göra med det borttappade beslutet från skolan... Grannen som eventuellt har fått det verkar ha rest bort, som grädde på moset.
Well well... Natt.
Mått bra?
Jag tror att jag har gjort det iallafall. I tre dagar nu.
Inte spytt, inte frossat, inte ätit godis och faktiskt känt mig ganska normal!
Vi har riggat på scenen inför nyår och det har varit riktigt roligt! Det kommer bli en bra show, det är jag säker på.
Sms'ade lite med Vackraste igår, eller ja, ja messade för att jag behövde hennes råd om en grej. Hon skrev ganska gulligt tillbaka och det gjorde mig så glad... dock var hon jättekort i andra sms'et hon skickade och det gjorde lika ont som det första gjorde mig glad... Hon kommer aldrig att bli min, varken på det ena eller det andra sättet. Usch.
Jag har fortfarande inte fått reda på ngt från skolan, börjar undra om kuvertet hamnat hos grannen eller liknande, han har samma efternamn som jag så ibland så blir det lite fel... Jag vill veta!!!
Nåja, nu är det iordning-görning som gäller, jag och N ska åka in till favoritbaren och dricka varsin god, mörk öl.
Ingen av oss har egentligen råd men det känns bara så lockande att göra det endå. Få lite fredagsfeeling och softa lite...
Imorgon är det möte på nya jobbet för att planera schemat, illa då att jag inte har en aning om hur mkt jag kan jobba...
Har hittills ätit:
1 äpple
Sallad på sallad, gurka, paprika, selleri, rödlök, pinjenötter och fetaost (17%). Dressing på olivolja och vinäger.
N är hemma igen!
Jajjemän! Det är skönt.
Jag har inte hetsat idag, det är också skönt.
Har ätit:
1 äpple
1 clementin
12 bitar sushi
Massa vindruvor
Halstabletter
Min dator kommer snart lägga av, därför kan jag inte skriva så mkt som jag skulle vilja... Katten bet av sladden för ett tag sedan och nu har lagningen som N gjorde tydligen gett sig.
Jag har inga pengar och behöver verkligen en ny adapter... N är snäll och lägger ut för mig... Det känns inte bra, men samtidigt så har vi inte så mkt val eftersom jag måste mixa klart musiken till nyår och dessutom så ska själva datorn även användas på nyår... Jaja, det får lösa sig på bästa sätt.
Jag har städat iallafall, på nedervåningen. Och jag har mått förhållandevis bra hela dagen, haft iallafall lite energi. Dock är jag jätterädd för framtiden, för hur det ska gå i vår med ekonomin och om jag kommer in på skolan.
Jag saknar min mor också, vet inte varför.
Önskatr att hon kunde komma hit på nyår, men det kan hon inte.
Nåja, jag ska spara lite på batterierna nu.
Kram
Musik mitt i natten och inget kräkande!
Jag överlevde julafton!
Jag har dessutom rensat ur hela min dator på allt skit som låg där och nu laddar jag ner massa musik inför nyårsfesten. Imorgon blir det till att mixa skivor minsann... Har dock inte riktigt så mkt plats på datorn som det skulle behövas men det får gå på ngt sätt.
Jag har inte svullat/spytt idag!!! Sköööönt!
Har ätit:
* 2 skålar med youghurt/müsli
* 3 äpplen
* 3 clemetiner
* 4 cashewnötter
* 2 grova mackor med ost och smör
Känns som jättemycket, men jag vet ju att det inte är det egentligen...
Känns dock konstigt att inte ha träffat en enda människa på hela dagen, jag har terroriserat de stackare som varit online på msn för att iallafall få ett livstecken från en annan människa, haha!
Längtar tills på onsdag när N (förhoppningsvis) kommer hem, saknar honom jättemycket faktiskt. Även om jag ofta blir irriterad i hemlighet på honom så trivs jag med att dela lägenhet med honom och jag vill ha hem honom nu!
Imorgon ska bli en bra dag, och jag ska vara fan så mkt mer produktiv än idag...
Imorgon ska det städas och bokas tvättid. Sedan ska jag hitta nån butik som faktiskt har öppet på röda dagar och ersätta allt jag hetsade upp igår.
En sak är iallafall säker, och det är att det är sköööönt att vakna upp utan den svullna kroppen som en hetsätning dagen innan ger. Det är riktigt skönt!
Jag ska verkligen göra allt jag kan för att få en fin dag imorgon. Jag vill inte svika N och låta honom komma hem till ett skitigt hem. Jag vill städa jättefint så det är mysigt och hemtrevligt när han kommer hem och så att jag kan må bra här också. Av någon anledning är det lättare att inte hetsa och strula när det är rent och snyggt omkring mig.
Betala mina räkningar ska jag göra imorn också, mår dåligt över det för jag har alldeles för lite pengar och för mycket utgifter just nu... Men, det kommer lösa sig. Det måste det.
Det kommer bli en bra sista vecka på året, detta. Det tänker jag om inte annat se till!
Tisdag: Städa och fixa, skicka brev och mixa musik. Räkningar.
Onsdag: Mixa musik, N kommer förhoppningsvis hem, skriva stämmor till skivan
Torsdag: Ställa in grejjer i festlokalen, testa ljudet
Fredag: Skriva stämmor till skivan
Lördag: Repa
Söndag: Genrep i lokalen!!!!!
Måndag: Spelning och fest!!!
Och maten SKA funka, det bara är så!
Jag ska minnas hur skönt det är att avsluta en dag som varit kräkfri. Har faktiskt inte ens varit sugen idag om jag ska vara ärlig, inte ett dugg. Det var länge sedan jag kände så, kanske berodde det på huvudvärken men förhoppningsvis inte.
Varje tillfälle som innebär "nystart" tycker jag om. Nya veckor, nya månader osv.
Tycker om att kunna tänka "jag har iallafall inte hetsat och spytt den här veckan/månaden".
Nytt år är ju ännu bättre!!
Nej, jag ska ta och sova nu... Om jag kan.
Natti.
Huvudvärk och ingen energi...
Jag kom aldrig iväg på någon konsert i förmiddags, vaknade med en helt sjuk huvudvärk och kunde knappt ta mig ur sängen. Huvudvärken började ju redan inatt och den blev inte bättre av lite sömn heller...
Har fortfarande sjukt ont i huvudet och jag har inte lyckats göra något vettigt alls idag. Har inte ens orkat ta mina mediciner! Jag vet att jag borde göra så mkt, men det går bara inte... Hoppas på att få lite energi snart iallafall, tänkte ta en lite längre promenad med hunden om jag orkar ta mig upp ur soffan.
Jag har bokat biljetter till Rockbjörnen 24/1 för mig och N, jag hoppas att jag har råd att bjuda honom men det vet jag inte föränn jag vet ifall jag får mer pengar från Försäkringskassan. Jag ska försöka få iväg mitt sjukintyg till dem idag, vet inte riktigt hur jag ska göra det men jag ska iallafall skicka in det så får jag ringa dem sen när helgerna är över.
Jag är så nervös för allting, ekonomi, om jag kommer in på skolan, om jag kommer trivas på nya jobbet...
Jag har ju kommit in på en av kurserna, men det saknas ju 300 p för att det ska bli heltid... Intagningsbeskedet skulle skickas ut i mellandagarna stod det på hemsidan, och jag hoppas, hoppas, hoppas att det är positivt!!!
Ligger i soffan med datorn i knäet nu, på samma ställe som jag legat hela dagen bortsett från de 10 minutrarna som jag gick ner för att spela lite piano. Fann ingen ro till det heller.
Katten ligger på mitt bröst och är i vägen för tangentbordet, som vanligt...
Jag vill att det ska bli nyårsafton nu! Enda nackdelen med det är ju att jag ska jobba dagen efter på nya jobbet, kan bli tungt att jobba dagen efter festen men jag har ju lovat i ett svagt ögonblick så det får väl gå då...
Ångrar mig dock lite att jag lovade bort mig så, men å andra sidan är det riktigt bra pengar så varför inte...
Trots jobboviljan inför nyårsdagen så längtar jag till nyårsafton, speciellt till när vi ska ställa oss på scenen. Kommer bli helt underbart!!!
Dagen innan kommer bli bra också, rigga allt och genrep på scenen med scenkläder och allt. Jag känner mig så levande när jag gör sådant, jag älskar det verkligen!
Det kommer bli ett bra gig, det kändes verkligen på förra repet iallafall att vi hittat ngn skön gemenskap i bandet som gör att vi känner oss säkrare med varandra. Det är bra!
En annan sak som också är bra är att jag inte hetsat eller spytt idag.
Har ätit:
*1 skål yoghurt med müsli
*2 äpplen
*3 clementiner
*4 cashewnötter
Kommer äta en till skål med yoghurt/müsli snart, det får bli det sista för idag.
Nåja, that's it for now.
Ond hals och nya tag
Har ont i huvudet, men det är ingenting mot hur halsen känns... Dels har jag kämpat med fingrarna i halsen och fick då en enorm kramp i bröstet plus att jag höll på att hosta upp lungorna kändes det som, dels har jag nog överansträngt mig med sången senaste två dagarna. Har pressat mig till max på en låt på repen både igår och idag... Gör ont nu, och jag är hes som bara den. Har ont ända ut i armarna på något sätt.
Hoppas jag inte har förstört rösten på något sätt, vet ju inte riktigt om det onda kommer från sången eller kräkandet...
Nåja, ska ta och sova nu om jag kan. Sen blir det fullt ös några dagar... Imorgon börjar jag med kostprogrammet jag skrev iallafall, så ska jag bannemej hålla mig till det också...
Dessa dagar när jag är ensam hemma ska jag:
*Städa hela lägenheten, jag vill att N ska komma hem till ett fint och städat hem.
*Göra klart allt för nyår (musik, stärkare, kläder, drinklista m.m.)
*Skriva stämmor till låtarna inför releasefesten
*Skriva på nya låten
Det bara måste gå, för jag har varken råd eller ork till att svulla och äckla mer nu.
Natt.
Äckelpasta och galen katt...
Min katt har fått damp, allvarligt. Han är helt galen! Gör bara saker han absolut inte får... Hoppar upp på bord, hoppar ner i diskhon, biter på sladdar, stjäl mat, kissar i duschen. Nu ligger han äntligen stilla och tyst och spinner bredvid mig, trodde aldrig han skulle lugna ner sig!
Jag kom nyss hem efter en heldag med bandet, vi repade i förmiddags och efter det bar det av hem till L för "julmys".
Jag hade ju gett mig fan på att det skulle bli en kräkfri dag och en trevlig avslutning på kvällen, men så blev det inte riktigt...
N hann inte gå ut med vovven innan han åkte iväg till sina föräldrar för julfirande, så jag som egentligen skulle ha sovit hos L fick åka hem.
Dock blev det en väldigt skön promenad genom ett nattsvart Göteborg, det gick ingen passande vagn hem så jag traskade istället. Hade ett fint samtal med mamma i telefon på vägen, det var mysigt!
När jag kom hem brakade dock helvetet löst, det gick liksom inte att hejda även om jag ångrar mig nu i efterhand och är sjukt trött nu...
Har ätit så mkt godis och mat idag att det kändes som den enklaste utvägen att svulla å spy när jag kom hem. Det blev pasta med massa olja och ketchup (smakar verkligen skit) som jag snart ska kräkas upp igen.
Så många tomma löften... Jag minns ju vad jag skrev igår, men när jag väl står där i striden så glömmer jag så lätt...
Jag vill iallafall göra dessa ensam hemma-dagar till mina egna, fina dagar. Start imorgon.
Återkommer med mer om det lite senare...
Hur mycket jag hatar att kräkas...
Det gör jag verkligen, och det slog mig alldeles nyss när jag återigen stod där med huvudet böjt över toaletten och tryckte ner fingrarna i halsen för att tvinga upp det som en gång varit mat.
Dock fick jag inte ens upp hälften, så det jag har ätit idag är:
*Två grova smörgåsar (rostbröds-size) med smör och ost
*En kycklingburgare
*En pepparkaka
*2 mackor med smör och majonäs (mycket)
*En frutti di mare-pizza
*200 g godis
*Två grova smörgåsar (rostbröd) med smör och ost
*20 g cashewnötter
* 1.5 l läsk (fanta och cola)
Det är verkligen obehagligt mycket, onormalt mycket, det inser jag ju.
Också frågar jag mig själv; hur mycket av detta njöt jag av att äta egentligen?
Om jag tänker tilbaka på hur det smakade och hur jag kände, gav det mig egentligen något då?
Svaret är nog nej, tror jag.Jag njöt inte av det.
Så står man där återigen, i en närkamp med toaletten, Vattnet rinner både i kranen och duschen för att ingen ska höra vad som pågår. Vem skulle höra? Jag är ju ensam hemma... Jag tror att det är mig själv jag vill skydda från ljuden.
Förut när jag hetsade och spydde så kände jag mig alltid så härligt tom efteråt, det gör jag sällan numera. Jag har lärt mig att inte behöva kräkas på en gång efter "måltiden" utan kan vänta med det tills det är läge på ngt sätt, för att iallafall kunna leva ett någorlunda normalt liv. Dock försvårar det det hela, eftersom kroppen hinner ta upp så mkt energi och det finns inget värre än att få upp halvförbränd mat...
Jag vet att mina ord kanske är äckliga och stötande, men detta är mitt liv och min sanning. Min vardag.
Jag vet också att jag hatar de där stunderna i badrummet, hatar ångesten och hatar det som mitt jävla beteende har gjort med min kropp och mitt psyke. Jag, som förut var vältränad och snygg har blivit till ett fult och äckligt fetto de två senaste åren, utan ork eller energi till att göra något åt det.
Vad gör man när man varken orkar vårda sig själv eller sina relationer?
Jag vet faktiskt inte. Jag har så svårt att se vd jag har att erbjuda och tillföra när jag på något sätt har blivit min ätstörning.
Grejjen är, att jag vill inte gömma mig bakom någon äcklig bulimi längre. Jag vill kunna göra saker, göra dem bra och kunna vara stolt över dem.
Jag har tänkt mycket på Vackraste ikväll, hur hon är allt jag vill ha och allt jag vill vara. Det är både bra och dåligt, det är hjärtekrossande och tårdrypande samtidigt som det är inspiration och motivation på samma gång.
Jag önskar att jag hade hennes energi, hennes utstrålning. Hon är allt det som jag inte är eller kan vara. Det kanske är därför jag tycker så mycket om henne, jag vet inte.
Jag vet bara att jag inte vill bli en av De Misslyckade. Det kanske låter fördomsfullt, men jag anser att det finns ganska många människor som på något sätt blundar för det man blivit. Skiter i sitt utseende och låter kilona öka i takt med åren och man bygger hela sin identitet på att vara "den duktiga", "den roliga" eller "den galna" på något sätt. En humoristisk identitet som skydd för att man vet att man inte passar in på något sätt.
Jag tycker inte att det är något fel med att vara annorlunda, absolut inte. Snarare tvärtom.
Men, jag tycker ändå att den graden av "annorlunda" isåfall ska komma från något annat än en förbisedd och undantryckt känsla av att inte duga. Det ska komma av något annat än ett hävdelsebegär/behov, det vill säga.
Jag vill inte bli sådan, och jag måste börja ta ansvar för mina egna handlingar om jag ska låta bli att hamna i den fällan.
JAG bestämmer vad jag ska äta, JAG bestämmer om jag ska kräkas.
Så det så.
Därför tänker jag under inga omständigheter låta matmonstret vinna över mig!
Det är en dag jag ska vara ensam hemma, en dag! Julafton, och sedan kommer N hem 25e.
Jag får skylla mig själv om jag hetsar, spy orkar jag verkligen inte göra mer.
Imorgon (idag...) blir det ingen mat alls föränn hemma hos L efter repet. Och det är EN av alla sötsaker som gäller.
Typ EN lussebulle, inte två lussebullar och 23 pepparkakor... Ska ju dessutom sova hos L imorn så spy blir svårt i vilket fall.
Därefter är det matschemat som gäller, enda undantaget är nyårsafton.
Nåja, ska försöka sova nu...
Natt, igen.
CD-skivor och sångöverraskningar
Kom just hem från en vän. Vi har bränt skivor till förbannelse... Våran promo som vi ska dela ut till nyårsgästerna. 50 cdskivor! Det tar en stund att bränna, vill jag lova.
Vi åt också, såklart, och ibland kan jag bara inte förstå mig på hur matmonstret funkar...
Imorse åt jag ju två mackor med ost och smör, jag visste ju att vi skulle äta på kvällen men efter repet mådde jag jättekonstigt och kände att jag behövde få i mig ngt så vi gick till McDonalds. Det blev en liten kycklingburgare.
Grejjen är att det ändå kändes okej, men sedan var det som att matmonstret högg tag i mig vid ett obevakat ögonblick. Jag blev bjuden på en pepparkaka och sen var det kört!
Köpte godis på väg hem till min vän, sedan skulle han iväg och köpa pizza åt oss varpå jag svullade i mig två mackor och lite av godiset för att sedan kräkas innan han kom tillbaka.
Sedan blev det pizza med bär och socker till efterrätt. Också godis på det. Har ännu inte lyckats spy mer men ska göra det alldeles snart.
Mina djur är galna, alla tre. Eller ja, mina två och N's katt.
De springer runt som tokar och härjar i hela lägenheten.
Jag vill bara spy och sen sova, länge, länge, länge.
Jag överträffade mig själv idag! Sångmässigt, that is. Lyckades sjunga "Halleluja" och ligga kvar i bröstregister även på de höga tonerna och verkligen pressa utan att rösten sprack. Det var faktiskt en härlig känsla, kändes som att det fanns hopp för mig som sångerska...
Vet inte om N och A förstod min lycka på repet riktigt, men det kändes verkligen gött!
Sedan så var jag och N i lokalen för nyårsspektaklet och spelade och sjöng lite på scenen där. Jag hittade ett piano också, något ostämt med dock ett piano... Hur som helst så var det mysigt att sjunga "Halleluja" för full hals i ett rum med så bra akustik, blev lite högtidligt nästan, kändes det som. Nyår kommer bli en bra spelning.
Jag fick lite panik inne i stan igen idag, det snurrade och jag blev varm. Otäckt. Borde kanske hålla mig borta från folk egentligen.
Ska gå nu. Kräkas.
Imorgon är det rep och "julmys" hos L.
Natt.
Sovit...
...har jag gjort. Iallafall litegrann. När jag är onykter går det bra att somna.
Dejten igår gick bra, tror jag. Vi var på mitt favoritställe först och jag lyckades bli berusad på 2 öl (förvisso 9%ig öl, men ändå... 33 cl flaskor), var tvungen att ta in lite nötter för att inte bli alldeles för full.
Jag kände mig sååå obekväm från början, grejjen är att jag redan på spårvagnen slog av hur snygg den här killen är, och det gör mig alltid nervös.
Han pratar otroligt mkt, vilket var bra för då slapp jag prata så mkt... Dessvärrkan jag inte hålla med honom i många av hans åsikter, han hade vissa sätt att se på t.ex. invandrarpolitik och homosexualitet som fick mig att mer eller mindre gå i taket, dock höll jag tyst eftersom jag i vanlig ordning inte har så mkt mer att komma med än just mitt "tyckande".
Hur som helst så gick vi vidare till ett ställe nära Avenyn när det första stället stängde. Där blev det drink och lite mer prat. Och sedan en del pussande och kramande.
Sen åkte vi hem.
Han trodde säkert att jag skulle följa med honom hem men icke, det var verkligen skönt att komma innanför sin egen dörr, ensam...
N och tjejen var vaken, jag ursäktade mig ungefär 10.000 ggr för att jag störde, om jag störde men det sa de att jag inte gjorde.
Jag frågade N om jag fick ta två mackor av honom och det fick jag, så det blev thé, 2 ostmackor och ett äpple till kvällsmat. Bättre det än fet McDonaldsmat på fyllan iaf...
Nu sitter jag här, bakfull, snurrig och huvudvärkig och väntar på att N och tjejen ska vakna. Vi ska repa idag.
Snart spelning ju!
Maten igår:
Frukost: 1 grov scones, 2 tsk creme cheese, 2 ostskivor, 2.5 dl juice, 1 stor chailatte på soyamjölk
"Lunch": 11 bitar sushi, 1 clementin
SPYDDE
"Mellanmål" Massa cashewnötter, 1 clementin
3 öl, 1 Caprinha, massa jordnötter och chillinötter
2 grova rostbröd med smör och ost. 1 Äpple
Nu ska jag snart gå och göra mig iordning... Dax att åka.
Det smakar blod i munnen.
Drömde att jag blödde näsblod så mkt att jag höll på att förblöda, det var otäckt.
Ikväll är jag alldeles ensam hemma,
Börjar få lite panik för det...tycker inte om att vara ensam. Det kan hända så mkt dumt då...
Snälla, snälla... Låt mig slippa vara dum mot mig själv!
Vet inte vad jag ska göra ikväll, trodde dessutom att min "ensamhetsångest" var borta men tydligen har den kommit tillbaka. Måste hitta på ngt att göra ikväll, vill vara hemma men inte ensam hemma. Knepigt.
En av katterna har bitit av min iPod-usb. Panik! Min iPod är det käraste jag har, nästan, vad ska jag göra utan den??!
Har inte råd att köpa ny sladd heller... Fan.
Nåja, dax att göra mig iordning.
Atarax-trötthet och en halv öl...
L har gått, jag är återigen ensam. Tröttheten slog mig som en... ja, jag vet inte vad, alldeles nyss. Har tagit 2 Atarax för ett par timmar sedan och druckit 1/2 öl. Skulle kunna somna här och nu. Har inte fixat håret ännu heller, borde göra det men det känns som att jag kör på den rufsiga stilen idag. Fy fasen vad jag skulle vilja ligga hemma på soffan ikväll, ladda upp med en stor godispåse (där någon tagit bort kalorierna) och sedan se en bra film... Det hade varit den perfekta fredagskvällen. Men nej, jag måste ut och spela ett jävla spel där jag låtsas vara normal.
Jag är så trött att det flimrar framför mina ögon. Åt ca 30 g cashewnötter förut, utan att spy.
Ser inte fram emot att åka vagn till stan tillsammans med R, på vagnen är man så utlämnad på ngt sätt. Måste prata, måste vara social. Det skrämmer mig. Men men, eftersom vi bor så nära är det väl oundvikligt, I guess...
L's make up blev iallafall snygg, bra det! Jag ska vara hennes privata make up artist fr.o.m. nu, hehe.
Vi pratade om killar förut, jag och L, och att det finns vissa killar som man liksom bara vill ha (tjejer också, för min del då. Bi som jag är.) trots att man egentligen inte tycker att de är särsklilt attraktiva till det yttre sett. Jag undrar vad det beror på, och om man själv kan lära sig att ha den dragningskraften för andra?
Nu messade N att han med sällskap är på väg hem, lät som att han störde sig jättemkt på att jag fortfarande är hemma... Måste göra mig klar nu.
Ensamhetsångest och kvällsplaner...
N är och möter kompis, jag borde städa men den låtsade energin gick nog ut genom dörren samtidigt som N tror jag. Pratade med L på msn nyss, hon kommer över om nån timme. Hon ska på fest och har nått span där som hon vill vara snygg för så hon ville att jag skulle make'a henne. Vill egentligen stänga in mig på mitt rum med pianot men det får väl gå, det blir säkert trevligt.
Jag borde hoppa in i duschen men orkar inte. Är hungrig men vill inte äta något, tydligen lyckades jag spy duktigt förut då. Synd att det inte känns på magen bara, den känns svullen som vanligt.
Kanske borde äta ngt, kommer bli svinfull ikväll annars. L har med sig 2 öl till mig också... Ojojoj.
Vet inte ens vad jag ska ha på mig ikväll, har ont i huvudet och vill sova. Blä.
Får sitta här i 13 min till, sen blir det duschen.
Frukost och katastrofer...
Fan, jag mår så jävla kasst... Äter sushi som ska spys upp, klockan är mkt och snart kommer N's kompis och vi måste städa innan men jag pallar bara inte!
Var inne i stan förut, åt frulle på Espresso House först, och redan då tror jag att jag bestämde mig. Det finns ingen utväg än att kräkas idag. Vi var i Nordstan och sprang omkring, N köpte julklappar till sin far och bror och jag köpte lite småsaker. Pengapanik. Redan. Vi handlade massor och åter massor
Sedan var jag med om ngt otäckt. Jag skulle köpa sushi, och N följde med mig. Sedan lämnade han mig och matkassarna för att gå iväg å köpa en sak till sin bror. När jag stod där inne på sushistället började hela världen svajja, jag svettades, hjärtat bankade, jag trodde jag skulle svimma. Med sushi, väska och fyra matkassar krånglade jag mig iallafall ut på gatan och stod där som paralyserad tills N kom. Jag övertygade honom om att taxi hem var en mkt bättre idé än spårvagn, eftersom blotta tanken på att åka vagn gjorde mig illamående.
Nu är jag iallafall hemma. Säker. Fast det känns inte så. När jag har spytt kommer det kännas så, men det kan jag inte göra ännu för N ska duscha och det är viktigare eftersom hans väninna kommer över...
Fan, fan, fan, fan.
Och ikväll måste jag låtsas vara normal igen, ska ju på "date" med R. Dricka öl och vara social. Usch å fy. Men men, guess I have to.
Borde göra ngt viktigt nu, typ kräkas och sen ta medicinen.
Dag 1?
Vaknade nyss efter underlig sömn på Zopiklon och Atarax. Jag får iallafall sova på det, sen om jag sover bra eller inte är ju en annan sak. Vi ska snart åka in till stan och äta frukost, sedan kanske handla lite också. Jag orkar inte göra mig iordning, inte alls. Jag ser ut som ett monster och det är väl det jag förtjänar.
Idag ska det inte ätas och kräkas iaf, så det så. Jag ska kämpa mot matmonstret med näbbar och klor för att hon inte ska få mig. Jag orkar inte längre. Vad som helst annat, skära, bita, riva... Jag gör allt, bara jag slipper hetsa.
Jag var helt förvirrad när jag vaknade, det var helt tyst i lägenheten och eftersom att vi bestämt att vi skulle åka in till stan trodde jag att N åkt utan mig, då jag vaknade 2 h senare än jag beräknat. Har som sagt sovit, men inte sovit särskilt bra eftersom jag fortfarande är lika jävla skittrött.
Har fått pengar från försäkringskassan, inte mkt, och inte så att det täcker allt. Men jag kan iallafall betala det viktigaste och sedan ha lite, lite pengar över... Nu kom N och såg troligen att jag bloggar...inte bra. Det finns ju ingen som vet om den här bloggen förutom A. Han är den enda som kan få veta bland mina vänner. Jag vet inte varför, men han känns så trygg på något sätt, som att jag verkligen kan lita på honom och som att det snarare är bra än farligt att han vet om detta. Han kommer inte döma eller tycka att jag är dum i huvudet. Hoppas jag. Eller kommer du? Isf ber jag om ursäkt för att jag sa något. Svårt att ta tillbaka något dock.
Vi borde åka nu. Jag ska skriva inköpslista. Sen ska jag vara normal en dag och gå på stan och låtsas.
Nystart...
Insåg just att jag knappt minns gårdagskvällen efter medicinintaget. Tror at jag drömde underliga drömmar om I.
N hade messat mig imorse när han var på sjukhuset, tydligen så har jag svarat också. Börjar bli otäckt det där.
Det skrämmer mig att jag har så dålig koll på saker jag gör, N berättade om en grej vi varit med om inne i Nordstan han och jag, det kändes som att han pratade om någon annan än mig. Som att jag aldrig varit där liksom. Skumt.
Imorgon måste funka, jag måste göra alla de där sakerna som jag tänkt göra och ringa alla de där samtalen. Gör jag inte det kommer jag hamna i samma situation som förut ekonomiskt sett. Det vill jag inte, jag har skitit i det förut men jag kan inte.
Börjar bli lite dåsig nu.. Ska skriva ned vad som ska göras imorn:
* Frulle 9.00 på Espresso House.
*Handla grejjer. (Se inköpslistan)
*Städa ordentligt i Lägenheten.
*Ringa alla viktiga samtal
*Bli snygg
*Dricka öl med Internetkillen
Men nu, Sex and the City å sen sova. Snurrig av medicinen.
Natt.
Snart dax igen...
Jaha, så gick det åt helvete idag iallafall.
Är skakig och kan inte fokusera blicken riktigt, mår illa och är snurrig...
Det blev pizza. Och cola. Och godis. Snart blir det fingrar i halsen också, ingen idé att ens försöka med tanken att behålla skiten.
Tänkte försöka vara duktig imorn iallafall. Kanske blir frulle på Espresso House, sen iväg och handla, sedan blir det städa hela dagen. På kvällen kommer N's kompis hit och jag har ingen aning om vad jag ska roa mig med. Kanske tar ett gäng tabletter och försöker sova tidigt, I don't know.
Borde jobba lite med musiken men jag har verkligen ingen inspiration just nu och då går det ju bara inte.
Nu ska jag gå och spy, sen får vi se om jag håller mig vaken till Sex and the City ikväll, det är dubbelavsnitt och jag älskar den serien.
Tänkte iallafall ta en Zopiklon och 2 eller 3 Atarax efter kräkandet.
Nåja, dax att skrida till verket...
14 h...
...har jag sovit. Har jag blivit piggare av det? Nej.
Funderar på att skita i den här dagen alldeles, ta 2 Zopiklon och 2 Atarax och somna om, och vakna först imorgon.
Kroppen känns som att den inte hänger ihop, huvudet snurrar. Kanske borde ta en långpromenad med jag orkar inte klä på mig. Blä.
Ingenting på att-göra-listan för dagen blev gjort, jag sov bort det istället. Försäkringskassan är värst att jag missade, får inga pengar om jag inte ringer dem.
Jag är snurrig i huvet, känns som hela jag är fylld med bomull och vatten.
Jag längtar tills på måndag, N åker ju till sina föräldrar på söndag och jag har lovat L att sova hos henne eftersom hon hatar att vakna ensam på julafton. Sen när jag kommit hem från henne ska det svullas. Funderar på att handla allt redan innan, precis efter att N har åkt. Vet inte om det är en bra idé dock för då kommer jag bara äta upp allt.
Eller så borde jag försöka skita i hela grejjen, försöka ha en frisk julafton för första gången på flera, flera år...
I don´t know. Har ju inte råd att hetsa egentligen.
Fy fan vad jag är trött, borde göra något men jag pallar bara inte. Känner en oerhörd lust till att skära mig, men det är verkligen bara dumt. Ska inte.
Ska nog lägga mig igen, orkar inte göra ngt annat.
Trött...
Eller snarare utmattad. Jag får så dåligt samvete för jag vet att jag borde städa och N är nere i köket och pysslar och har sig. Jag orkar verkligen inte göra ngt. Orkar inte ens resa mig upp och spotta ut snusen ju!
Dock kände jag idag, när jag var ute och promenerade, hur mkt jag saknar att röra på mig. I januari blir det gymet igen, även om jag kommer ha sjuuukt lite tid i vår så får det vara värt det faktiskt. Jag ska orka iallafall.
Men just nu, så trött, så trött...
Jag ska storhandla i mellandagarna, äta lite, lite varje dag men ändå äta. Börja räkna kalorier igen, även om det är jobbigt. Dock blir det en ond cirkel när jag inte tränar, jag anser att det inte är någon idé att ens bry mig om vad jag stoppar i mig, eftersom jag ändå inte rör på mig. Jag fattar inte varför jag inte kan göra någon LAGOM?! Antingen så äter jag inget, eller jättejättemycket, antingen så tränar jag ihjäl mig eller så ligger jag på soffan hela dagarna.
Jag har inga matpengar imorn heller... Hur ska det gå? Kanske får bli en till köpa-på-krita-tur till pizzerian. Köpa en sallad. Who am I kidding? Kommer ju säkert äta pizza... Fy fan.
Klockan är 01.30.
Imorn:
*Ringa försäkringskassan
*Posta brev till försäkringskassan
*Ringa 3
* Klura ut hur jag ska göra med filmen
*Boka tvättid
*Ringa Västtrafik
*Ringa Visma?
Sen var det ngt mer också, som jag har glömt bort.
Jag orkar inte med ett kaos av mat och ångest längre. Ibland känner jag mig så dubbel, den ena delen av mig vill vara sjuk, vill få hemsk, rivande ångest, vill bli inlagd på sjukhus och vill tillslut ta livet av mig.
Den andra delen av mig ser på andra människor, som Vackraste t.ex. med stor beundran och önskar att jag kunde bli precis som dem. Så levande, vacker och intressant. Någon dag kanske. Någon dag.
Jag borde skriva en inköpslista och beräkna kalorimängd som jag bör få i mig, men det skrämmer mig också. Kanske för att jag då får allting svart på vitt och tvingas ta ansvar? Det borde vara så... Fast det är ju kontroll och ansvar jag verkligen vill ha, så det är underligt.
Men hm... Hur skulle det kunna se ut då, detta matschema?
Frukost: The/Kaffe 1 hackat äpple, 2 msk keso (250 kcal)
Mellanmål: 1 äpple (125 kcal)
Lunch: Sallad gjord på grönsallad, tomat, gurka, paprika, 50 g fetaost och 20 g nötter (300 kcal)
Mellanmål: 1 Äpple (125 kcal)
Middag: 0.5 dl ris, sallad, dressing på olivolja och vinäger (400 kcal)
Kvällsmål: 1 äpple
= 1325 kcal
Känns ju spontant som att det är otäckt mkt mat att äta, men det ska kanske går bra ändå när jag vet att kalorimängden är befogad... Ja, detta är nog bättre att köra hela januari och slutet på december på detta sätt än att vänta ännu längre och sedan fucka upp allt med ändå inte orka göra som jag sagt...
Lite snurrig nu, två Atarax och en Zopiklon. Läste nånstans att man helst inte ska ta dem tillsammans... Nåja, e gött snurig nu iaf. Och ska lägga mig å gosa med katten,
Tanken på sömn gör mig glad, tanken på morgondagen skrämmer mig eftersom jag inte vet vad jag ska göra. Har massa saker att göra men ingen tidsplan... Nåja, det får jag ta imorn tror jag.
Nu snurrar det lite...
Natt.
Promenad-dejt och kycklingrulle
I fell today... Kunde inte sova inatt heller, fick väl en timmes sömn innan det var dax att gå upp igen. Åkte till stan och åt på Espresso House, det gick bra eftersom jag trodde att jag var hungrig. Fick dock jävligt ont i magen, gluten och laktos är inte bra för min kropp... men jag lär mig liksom aldrig.
Var på kursen, mådde dåligt och saknade Vackraste redan då... Inte roligt. Jag vill ju bara ha henne nära, som vän, flickvän, vad som helst!
Såg film från konserten, det lät bättre än vad jag trodde. Dock var jag tjockare än jag trodde också. Usch.
Åkte hem och däckade på soffan efter kursen som slutade vid lunch, N låg fortfarande och sov när jag kom hem och jag orkade inte sätta mig vid pianot som jag hade tänkt så jag slösurfade på facebook och somnade framför tvn.
Det var skönt!
Vaknade och var förvirrade och panikslagen, vet inte varför. Tror jag var hungrig också.
N väckte mig och eftersom ingen av oss har några pengar så gick vi till pizzerian och handlade mat på krita... Köpte 2 snickers var åt oss också för mina sista 20 kr och en snickers samt kycklingrullen blev för mkt för mig.
In på toa, gräva i halsen. Jag fattar inte att N inte fattar!
Var på promenad sen med R, en kille från nätet. Han var trevlig, vi gick en liten runda med hunden. Han var snygg också, tror jag... Får se om jag träffar honom igen. Jag har svårt med relationer, fuckar oftast upp dem innan de ens hunnit börja. Känns som jag får ha en alternativ "frisk" personlighet och sen det vanliga sjuka jaget, och så småningom så rämnar den fasaden och allt blir synligt. Då är jag inte så intressant längre.
Sitter å dricker thé nu och äter min andra snickers. Orkar verkligen inte spy mer.
Moralgubbar och midnattsthé
Kan inte sova idag heller, har iofs inte försökt men bara tanken på att lägga mig ner och försöka blir jobbig...
Tycker inte om att försöka ligga ner å slappna av, det gör mig bara nervös och ångestfylld. Dock ska jag upp om 4 h så morgondagen lär bli intressant. Det värsta är att jag inte kan sjunga när jag är trött heller, låter sjukt illa och instabilt och det tycker jag inte om... särskilt inte imorgon.
Sitter och pratar med en kompis, H, på msn. Vi ska partaja i helgen har vi bestämt. N står i köket och diskar och jag gick ner och sa det till honom förut, att H kommer hit i helgen.
"Inte för att låta som någon moralgubbe men du ska orka städa i helgen också så sup inte skallen i bitar".
Jag önskar ibland att jag bara kunde explodera och bli arg, men jag är så dålig på det... Han är väl inte så jävla mkt bättre själv? Han städar och fixar inte heller här hemma, och när han mår dåligt är det så jävla synd om honom och jag förstår, förstår och förstår. Men jag då? Visst, jag kanske inte ger honom så mkt utrymme till att förstå eftersom jag sällan pratar om vad jag känner eller hur jag mår med honom, men han vet ju att jag är sjukskriven av en anledning...
Jag vill kanske supa skallen i bitar i helgen, faktiskt så vill jag verkligen göra det...även om jag vet att det inte är lösningen på några problem över huvud taget, men det hjälper ibland för stunden.
Jag ska orka städa, det ska jag absolut... men jag tänker festa iallafall. Han själv ska ju dessutom ha en kompis här i helgen och sen ska han iväg på lördag kväll så vi borde väl anstränga oss lika mkt fram tills dess, eller?
Åh, jag önskar mig lite sömn nu... verkligen.
Kommer vara astrött imorn, utan tvekan.
Ska kolla film med F imorn efter skolan och sedan på promenad med Internetkillen som tydligen bor alldeles granne med mig... Vi har säkert setts på Konsum, underligt det där... Snackat i över en månad men liksom inte haft ngn koll på vart den andra bor... Nu visar det sig att han bor ca 200 m ifrån mig. Knas.
Han kommer säkert tycka att jag är fet och otäck, fyyy fan.
Jag ska ha en spyfri vecka nu, eller ja, de kommande dagarna iallafall. Har ju inte så mkt val eftersom jag inte har en enda krona iofs, och det är ju bra på ett sätt.
Blev inte så mkt fun light handlat idag, däremot blev det godis, som sagt...
Nåja, ska sluta skriva här nu och försöka blunda en stund iallafall... Natti.
Inte spytt idag!
Fy fan... sov som sagt ingenting igår, åkte till läkaren och var alldeles död när jag var där. Eller ja, läkare och läkare. Arbetsterapeut snarare.
Innan arbetsterapeuten blev det som sagt frulle på Espresso House, fick skitont i magen efteråt och kände mig uppsvullen och otäck, byxorna (som är för små även i vanliga fall) stramade som aldrig förr men jag var alldeles för trött för att ens bry mig om det... Däckade på soffan när jag sedan kom hem, tydligen har någon ringt mig eftersom en tjej jag var gruppchef över har lämnat mig som referens för ett jobb, och jag har svarat och pratat med den här människan utan att komma ihåg det... Snacka om att vara alldeles väck.
Åkte iallafall på möte på stället där releasen ska äga rum, det var hur jobbigt som helst och jag kände mig sjukt liten... Visste inte vad jag skulle säga eller göra, men på ngt sätt lyckades vi ändå planera.
Jag blir så osäker när det är andra tjejer med, och nu var det en tjej där som verkade jobba på stället och kanske även vara T's flickvän. Jag hade inte en aning om att hon skulle vara med.
Då blir det jobbigt, känner mig tjockare än nånsin förr och att hon dessutom satt och påpekade att hon inte hade ätit sedan i söndags gjorde det ju knappast bättre...
Kom hem och åt för mkt middag efter upprörande telefonsamtal med F ang att vi kanske måste flytta eftersom jag inte orkar ta hand om hemmet och det ser ut som fan här... Hade jag varit min hyresvärd hade jag kastat ut mig för länge sedan faktiskt, så jag förstår honom. Jag lovade att jag ska skärpa mig iallafall, och städa i helgen. Hur jag ska få energi till det vet jag dock inte.
Jag borde verkligen sova nu men finner ingen ro, som vanligt, och jag vågar inte ta någon propavan eftersom jag blir så kass på dem dagen efter...
Ska iallafall skriva ner vad jag ätit idag:
Frukost: Grov scones, chai latte på soyamjölk, 2 skivor ost, 2 tsk creme cheese, 1 proviva shot.
Middag: 2 kycklingkorvar, massa sommargrönsaker wokade med ris, barbequesås.
Övrigt: 200 g lösgodis (massa choklad) 40 g nötter å russin.
MYCKET!!!
Men bra på ett sätt. Har ju inte spytt, och ska inte göra det heller...
Funderar på att åka å äta på Espresso House innan kursen imorgon, vi får se om jag orkar.
Ska göra ett försök att sova nu iallafall.
Min första kräkfria dag på...jag minns inte ens när det var sist faktiskt.
Natt.
Ingen sömn, och frukost eller inte?
Klockan är 06.13. Tanken är kanske att man ska skriva ett blogginlägg per dag men just nu skiter jag i det för jag vill bara få skriva lite...
För en stund sedan var jag och "duschade", egentligen duschade jag inte alls utan stoppade ner kladdiga fingrar i sönderriven hals och försökte få upp resterna av dagens hetsande...
Jag tänker försöka använda den här bloggen för att analysera mina attacker, säkerligen inte roligt att läsa för någon annan än mig, men det skiter jag faktiskt i. Iofs är det inte roligt att läsa för mig heller, men skitsamma.
Idag började det redan när jag gick upp, problemet var bara att jag inte hade ngt att äta förutom lite turkisk yoghurt och müsli... hällde upp alldeles för mkt müsli och sedan var det igång...
Fördrev tiden på akuten med att dricka hur många koppar som helst av sliskig automat-choklad med påföljande kemiska reaktioner i magen... Tål ju inte den jävla chokladen!
På väg hem visste jag ju redan att det var kört... Gick in på pressbyrån, köpte 3 chokladbitar för 23 kr och gav den ena till N, som följt med mig till akuten.
Sedan var det hem, föra över pengar och sen till Konsum.
N är så naiv på ngt sätt, han förstår liksom inte... Han borde väl se vad jag håller på med? Eller så vill han bara inte se... Eller så ser han men vet inte vad han ska säga riktigt...
Hur som helst så handlade vi grillad kyckling, keso, hoummous, sallad, chips och cola. Kändes som att jag åt upp halva kycklingen redan medan jag rensade den...
Vräkte i mig tre tortillas med alla tillbehör och massa, massa chips... Sedan fastnade jag på den där tjejens blogg som jag berättade om innan och nu har jag slutligen spytt... Funderar nu på om jag ska ta mina sista pengar och äta frukost på Espresso House med N innan läkaren... Måste ha råd med Fun Light och snus också, och blommor till S & B... Får se hur det blir med den där frullen... Vore ju gott förstås...
För i tiden hade bulimin ett syfte, det har den liksom inte längre. Nu handlar det mest om att jag gör det på gammal rutin, jag vet eller kan inget annat liksom. Jag äter för att det är det enda jag känner till, äter för att jag vill slippa tänka på annat, trots att jag har så mkt annat som jag egentligen borde tänka på...
Hur länge till ska jag orka?
Jag kanske borde göra ett försök att orka kämpa istället... Det kan ju inte gå mer än åt helvete liksom.
Nu frågade jag N om frullen... "Jättegärna". Ja, det får väl bli så då...
Jag är sjukt trött, har inte sovit alls inatt. Vågar inte somna för att jag hatar att vakna... Knäppt va?
Planen är som följer: Frulle på Espresso House.
Sedan thé/Fun Light fasta tills på fredag, därefter endast grönsaker/frukt tills jag är smal nog.
Jag tror inte ens på det själv...
Men jag ska iallafall försöka...
Kanske kan fungera med hjälp av dubbla doser Fluoxetin nu iallafall. Jag hoppas.
Mitt i natten och mat i magen...
Jag undrar om någon läser detta?
Jag hittade en så fantastisk blogg förut, en 26årig bulimiker som skrev sig raka vägen in i mitt hjärta. Jag var tvungen att skicka ett mail till henne och skriva att jag ville prata med henne... Jag kände ju igen mig så mkt i det hon skrev!
Imorgon ska jag till Angered igen, jag ska dit och prata med arbetsterapeuten... Allting där känns så fokuserat på att jag bara ska börja arbeta igen, men det är ju inte det det handlar om, inte för mig, inte just nu.
Jag minns inte ens när jag senast hade en kräkfri dag, jag minns inte hur det känns att vakna utan ångest och att faktiskt vilja gå upp. Jag minns inte hur man skrattar på riktigt.
Jag pratade med snygge H på msn idag, om typ ingenting. Jag hatar att prata med honom, bara för att jag vet att han inte ser mig som ngt annat än en halvkass sångerska i nått band han råkat jobba med. Jag vill vara vacker, jag vill vara stark, jag vill vara intressant!
Och jag saknar I, fan vad jag inte vill erkänna det men jag saknar honom så mkt att det gör ont i hela mig, Han förstod mig, även om det inte alltid verkade så. Vi hade ngt speciellt han och jag, och jag minns alla de vackra nätterna vi delade. Jag minns hur min hud brann när han rörde vid mig och hur mitt hjärta slog dubbelt så fort bara jag tänkte på honom. Han lärde mig att känna igen, han lärde mig att älska... Och nu är han borta, för alltid.
Ibland vill jag bara sätta mig på en buss, sätta mig på en buss och åka raka vägen till Norge. Lämna allt jag är och allt jag varit här hemma i Gbg och bara åka dit och börja om på nytt. Kan man göra så?
Jag ska fasta nu. På riktigt!
Köpa Funlight imorn, det blir min kost resten av denna helvetesvecka. Så det så.
I mitten av veckan får jag se Vackraste igen. Kanske för sista gången, nej, nej, nej... Låt det inte vara så, snälla låt det inte vara så...
"Självmordstankar är normalt i din ålder..."
Får en läkare verkligen säga så? Jag var på akuten idag, efter en natt fylld av ångest och dödslängtan. Vill verkligen få hjälp med mina ätstörningar nu och få behandling för dem utöver den terapin jag ska påbörja i Angered (Som dessutom enbart verkar fokuserad på att jag ska tillbaka till arbetet...).
Det verkar inte vara det lättaste.
Läkaren jag fick träffa bagatelliserade bara mina problem och fick mig att känna mig som den mest själviska och mest löjliga människan i hela världen, men samtidigt som jag kände så så blev jag också rädd. Rädd för att allt det där han radade upp som han påstog är livet, såsom skaffa barn, köpa hus, köpa bil osv, inte tillhör mig.
Det känns inte som att jag någonsin kommer få uppleva alla de sakerna, visst, de flesta gör det men faktiskt inte alla.
Jag tror ju inte ens att jag kommer få leva så länge!
Nu sitter jag här igen, med magen full av mat och dryck som jag snart ska gå för att göra mig av med.
Stoppa de äckliga fingrarna djupt ned i den sargade halsen och spy upp en gråbrun blandning av ångest och kalorier... Jag orkar inte så mkt längre!
Jag vet ju att det finns så mkt mer att uppleva, och jag vet också att det troligen mest är jag själv som hindrar mig från alla de sakerna...men jag vet ju inget annat!
Visst, jag kanske lever mer nu än jag har gjort förut, men varför känns det inte så då?
Förut kändes det som att jag alltid gick runt och förberedde mig på att livet skulle börja, nu känns det istället som att jag redan har missat chansen och som att det är alldeles för sent. Är det för sent?
Kommer jag någonsin känna lycka? Kommer jag någon gång få vakna utan att börja hata i samma stund jag slår upp ögonen?
Jag vet ju att det kommer bli likadant imorgon, jag kommer att ge upp redan innan jag slår upp ögonen.
Jag vill inte detta mer. Låt mig få leva, snälla.
One more day, just like every other day...
Ännu en dag har gått... Sov till 15.00 idag, struntade i att repa med bandet för jag mådde så jävla kasst. Ont i huvudet och kände mig alldeles sådär snurrig och otäck som jag brukar göra när jag tagit sömntabletter. Bara det att jag inte hade tagit några sådana... Har legat på soffan hela dagen och inte gjort ngt alls, bara slötittat på tv och försökt att hålla ångesten borta. Det har inte fungerat.
Slutade med för mkt mat, godis och chips som vanligt, som jag snart ska göra mig av med igen.
Ärligt talat, bulimi är ett jävla helvete. Särskilt numera när det har tagit över allt jag är och allt jag vill vara. Jag bara förstör för mig själv genom att vräka i mig mat och sedan spy upp den igen. Oftast kan jag ju inte spy på en gång heller eftersom det är alldeles för misstänksamt, eller så kan jag det men jag orkar inte för att jag inte tycker det är någon idé... Jag vet faktiskt inte.
Är det någon idé? Ska jag försöka kämpa, eller ska jag vakna varje dag med känslan av att redan ha gett upp? Jag tror nästan att det är så...
Jag är 23 år gammal nu, jag är inte 17 längre och jag kommer knappast bli yngre heller. Det finns ju inte en chans att jag kan förverkliga de drömmar jag faktiskt har.
Jag har ju inte ens gått gymnasiet! Hur ska jag då lyckas med allt jag vill?! Jag vill ju gå på musikhögskolan t.ex., men inte när jag är 30 år!
Jag orkar inte skriva mer... världen är för mkt för mig idag.
Fråga eller inte fråga, det är frågan...
Jag har försökt börja skriva i den här bloggen i flera dagar nu...jag vet bara aldrig vad jag ska skriva.
Jag har så mkt jag vill skriva, men jag vet inte hur personlig man kan vara på en sådan här sida? Jag vill ju vara personlig, och jag vill ju att folk ska läsa, men hur ska jag kunna vara personlig utan att avslöja för mkt? Jag vet faktiskt inte... Antar att jag får klura lite på det där.
Det har varit en seg dag idag, rep i förmiddags och sedan slötittande på film och sushi till middag...festen igår tog hårt. Inte bakfull, men däremot trött som ett as!
Jag är förvirrad, som att det vore ngt nytt... Jag vet inte vad jag vill eller vad jag ska göra, känns som vanligt som att jag inte har någon strategi eller struktur. Inte alls faktiskt, vad det än gäller.
Jag borde gå och lägga mig och sova tror jag, trött efter gårdagens nattliga äventyr som dock blev väldigt trevliga tillslut...
Imorgon är det nya tag. Igen. Som varje dag... Och som det aldrig blir, trots att jag lovar och lovar och lovar... När ska det ta slut?
Och som grädde på moset undrar jag om jag ska våga fråga om hon den vackraste av alla vill ta en fika... I vänskapligt syfte, förstås, men ändå en fika. Hon försvinner från mig snart, och jag vill inte det. Den högsta längtan och största inspirationen någonsin.
Jag hoppas att hennes ord hon sa nu i veckan var äkta, annars blir jag verkligen ledsen.
Hon kanske inte ens vill ta en vänskaplig fika? Jag vet inte...
Jag ska fråga... Eller ska jag det? Min anledning till att fråga kanske inte ens kommer fungera, det vet jag inte. Det vet jag snart.
Jag är patetisk, jag vet. Men kärlek gör en patetisk, så det får vara tillåtet!
Godnatt!
